måndag 31 december 2007

Gott Nytt År till er alla!

Jag hoppas på ett 2008 med mer rättvisa och fred i världen.

Kom på en grej till...
När jag ringde till den israeliska ambassaden i stockholm i mitten av augusti för att kolla om man behövde ansöka om visum redan i Sverige istället för på flygplatsen , så svarade kvinnan så här; "Nej det behöver du inte. Men du behöver ett specialtillstånd för att komma in på västbanken, det får oftast bara de som arbetar med hjälporganisationer".
Jag tänkte inte så mycket mer på det förräns häromdan...när jag insåg att jag inte har ett specialtillstånd. Och varför har jag inte det?, jag passerar ju minst en checkpoint i veckan?

För att man inte behöver ett specialtillstånd!!! Tillstånd behöver jag ifall jag;
1. är palestinier, och det är jag ju inte.
2. om jag ska besöka Gaza remsan, och då behöver jag minst vara journalist eller ngn typ av hjälparbetare, och det är jag inte heller.

Att folk, stater och myndigheter talar sanning och inte ljuger om saker som de uppenbart borde veta sanningen om är någoting som jag verkligen hoppas på 2008.(Det kanske kan verka som att jag är bitter... själv skulle jag nog kalla det realistisk.)

är jag fortfarande i europa?

Efter att den närmaste kyrkan igår morse efter att ha ringt tre gånger innan 8.00(am)(det brukar den väl iofs göra då och då) så ringde den igen vid 8.20. Då kan man ju tro att det skulle vara sista gången... när klockringningen sedan upphörde så blev det live gudstjänst! Ja- precis, hela gudstjänsten ljöd högt i dåliga högtalare över hela Beit Sahour...kanske är ett sätt att få folk till kyrkan lr inte. Vi skulle till Tel Aviv så vi skulle ändå upp klockan 8 och tur var väl det.

Till Tel Aviv kom vi efter 5 transportsätt, 6 om man räknar att gå. Väl på centrala busstationen skulle vi försöka hitta en buss till den jordanska ambassaden. Att hitta inne i jättekomplexet "centrala busstationen" är inte det lättaste eftersom skyltuppsättarna troligen inte tittade på vad som stod på skyltarna när de sattes upp. Ett annat alternativ är att någon annan snott hälften av skyltarna. Skulle tippa på att varannan skylt saknas...lr sitter på helt fel ställe. Till slut hittade vi iaf till en informationsdisk och efter att ha frågat 4(lr 5) personer som antingen jobbade i informationen eller som busschaufförer efter vilken buss vi skulle ta och fått lika många olika svar. "Inte en siffra rätt..." gav vi upp de försöken och letade upp en taxi.
Hutlösa priset 65NIS blev utgångspriset, vilket sjönk till 40NIS när vi passerat säkerhetskontrollen till busstationen igen... troligen fortfarande dyrt men det visade sig bli en minnesvärd taxiresa.

Taxichaffissen började med att fråga om vi var från Irland... "nej- vi kommer från sverige". Det tyckte han var lite synd eftersom han kvällen innan hade sett en film om Irland. OCH det förtrycket som irländarna har upplevt från britterna, som t-chauffören själv uttryckte sig "They just wanted their freedom....they killed their friends".
Dags för lite självinsikt 1 för israeler kanske... det finns fler som bara vill ha sin frihet, och de finns lite närmare än på Irland!
Vi kom strax därefter till en jättehög byggnad(det finns massor av dem i T-A) och jag frågade vad det var för byggnad "Det är den högsta byggnaden i Europa!, 70 våningar"
Dags för lite självinsikt 2 för israeler kanske... sen när ligger Israel i Europa? Förutom i den europeiska melodifestivalen och ibland i fotboll...det kan man fråga sig.

Väl på den jordanska ambassaden gick det snabbt att lämna in pass, visumansökan och passfoto. Killen sa till oss att komma tillbaka 2h senare, klockan 15. Vi, som vanligt lite försenade, kom dit kvart över tre... visade sig att ambassaden stänger kl 14... men tack vare säkerhetsvakten utanför fick vi våra pass (med visum i..+ frimärken) iaf. Varför säger man kl 15 när man stänger kl 14? För att öka utlänningars adrenalinnivå när de inser att det är lite krisigt att vara utan sitt pass? Det löste sig ju iaf till det bästa!

Vi passade naturligtvis på att vara lite turistiga när vi ändå var i Tel Aviv... det känns lättare att vara i Tel Aviv än i Jerusalem. T-A är mer en vanlig storstad än Jerusalem. Kontrasterna syns inte där och det syns inte alls lika tydligt vilken religion som folk tillhör. Skönt att kunna njuta av att vara turist. Det är även varmare i T-A än där jag bor, just nu är det alltid ett plus!



Julfirande i lagom mycket kaos, tomtar och barn



















Jag hittade en skylt, hann inte leta upp butiken får göra det nästa gång...

lördag 29 december 2007

Plantera Olivträd

Kan man få göra tillsammans med mig;

2-11 februari inbjudan och schema titta här

Om ni mot all förmodan inte skulle kunna komma så kan ni dra ert strå till stacken genom att köpa ett olivträd hos KFUK-KFUM Sverige, läs mer här. Dessa träden kommer att planteras 2009.

Att vara i världens äldsta stad och längta till afrika


Det har varit lite kontorstid de senaste dagarna... det här har jag gjort;

torsdagsförmiddagen spenderade jag tillsammans med M i Jerusalem, vi sprang mest mellan inrikesminesteriet och Gamla stan... hon behövde en förlängning på visumet och jag var med som kompass. Kan meddela att konditionen inte är den bästa! Som tur var fick hon visum för de kommande fem månaderna.

Väl tillbaka i Beit Sahour var det dags att åka till Jericho för relaxation med kontoret. Det var första gången på minst fyra år som de hade relaxation. Här tar man med sig familjen och bor på lyxhotell. Skönt och avslappnat dygn i världens äldsta stad som påminnde mig mycket om Kenya med träden längs gatorna och grönskan överhuvudtaget, cyklarna och lite livligt gatuliv med människor med mörk hudfärg.

Idag har YMCA julfest, alla anställda med barn är inbjudna så dagen startade med uppblåsning av ballonger och pyntning av stora salen. Jag har nog aldrig blåst så många ballonger i hela mitt liv...det var lättblåsta ballonger kanske jag ska tillägga men jag har ont i huvudet av all uppblåsning.

Imorron har vi tänkt oss till Tel Aviv för att fixa visum till landet i öster dit vi ska på semester nästa vecka. Vi har planerat att se 3 hav(medelhavet, döda havet och röda havet) på mindre än en vecka - vi får se hur det går...

Förövrigt så är det nu majssäsong här, det finns rullande majsförsäljarstånd överallt priset varierar beroende på hur bra man är på att pruta.
Det är även säsong för plöjning, harvning och sådd - kanske snart är det i sverige oxå om det inte blir kallare.

Här finns det bilder

åsa, jag har inte fått ditt sms... men det verkar vara problem att skicka sms från Sverige och hit.. det är dock billigt för mig att skicka sms till er!

Att fira jul i Betlehem

Dagen startade med en liten sovmorron eftersom vi som firar julen den 24:e(läs sverige och norge) tog ledigt på julafton. Här firar katolikerna jul tillsammans med familjen på juldagen men alla stora aktiviteter (för turister?) händer den 24:e...

Sen gick jag iväg till M och B, som bor vid YMCA, för att äta julfrukost, på vägen inhandlade jag mjölk till gröten i en butik som hade lite problem med kassan eftersom det var strömlöst(det blir det då och då...), men de vet ju vad de flesta varorna kostar iaf. Lagom tills jag kom till M och B kom strömmen tillbaka, som tur var. Frukosten bestod av nybakade(behöver ström) frallor, ost, skinka(observera inte julskinka), ägg och grönsaker. Mums med frallor det börjar bli lite enformigt med pitabröd(för bara några veckor sen tyckte jag att det var jättegott!).

Efter den sena frukosten begav vi oss, vid kvart över tolv, till fots upp till Betlehem, tar ca 40 minuter att gå dit upp. På julafton var ca hälften av alla gator och vägar avstängda så det gick hursomhelst snabbare att gå än att ta något typ av fordon. Vi gick liksom förbi alla taxibilar, bussar och bilar...
Väl uppe vid Födelsekyrkan insåg vi hur många männsikor som faktiskt trängs för att se 3 patriarker... och då var det kanske inte ens hälften av människorna som hade kommit dit då.

Det är alltså så att det är en stor kortege genom Betlehem på julafton, den börjar vid Rachels Tomb (på "fel" sida muren), där patriarkerna som kommer från Jerusalem samlas. Sedan åker de till början av Star street, den äldsta och mest upprustade gatan(tror jag) i Betlehem. Därifrån går de, omringade av säkerhetsmän och poliser genom Betlehem ända in i Födelsekyrkan. Det är fullt med folk överallt både palestinier, media och turister.

Det kan ju lätt låta lite tråkigt att stå och vänta i flera timmar på att kanske få se en glimt av tre män som man inte vet vilka det är. Det skulle det kunna vara oxå om det inte var för scoutparaden. Scouter från hela Västbanken och Jerusalem (palestinska!)kommer till Betlehem för att gå i tåg, trumma, spela säckpipa och andra blåsinstrument för allt vad de äger! Scoutparaden inringar liksom patriarkernas väg och gör det hela till en stor folkfest.
Det visade sig dock att den platsen som vi hade valt liksom missade hela scoutparaden, den vek av precis innan oss, men vi skulle säkert ha sett patriarkerna väl(om det inte hade varit så många säkerhetsmän där...). Därför flyttade vi på oss och trängdes med alla andra på Manger square(krubbtorget), först var vi rättså långt bak men strax innan patriarkerna kom stod jag längst fram och på en liten pelare!!! Perfekta platsen för att ta kort...tyvärr hamnade jag precis bredvid CNN och dom trängdes rejält när patriarkerna kom, de var i direktsändning och det var inte jag... om det inte hade varit så mkt folk runtomkring mig så hade jag nog varit platt.
En halvtimme innan patriarkerna kommer till Manger square så tågar alla präster och munkar ut från Födelsekyrkan i två långa led och väntar på patriarkerna. Det blir en väldigt fin avslutning när de sedan går den sista biten tillsammans.

Det var massor med folk men de skingrades snabbt när paraderna var slut, som tur var för oss som inte var klara med julklappsinköpen... Vi fyra som skulle fira jul ihop köpte klapparna i samma butik - nästan samtidigt, men det gick bra! Sen var det helt plötsligt bråttom klockan var strax efter fyra och vi skulle på mässan halv fem på YMCA... Det var bara att börja knalla för att sen när köerna minskade ta en servicetaxi den sista biten. Vi hade ju dock inte behövt stressa så mycket eftersom vi ändå var nästan först, mässan kunde ju inte börja innan den anglikanska biskopen kom från Jerusalem tillsammans med East Jerusalem YMCA och de satt allihopa fast i bilköerna i Betlehem.

Det var en jättefin och mysig mässa med julevangeliet varvat med julsånger(på gitarr...). Mässan firades traditionsenligt i herdegrottan i YMCAs trädgård tillsammans med hundratalet personer; YMCAanställda, norska turister och angelikaner.

Planen var att på julaftonskvällen äta köttbullar, sås och potatis... och det hade vi pratat om i flera dagar och det har nu visat sig att den palestinska mentaliteten att ta det lugnt och inte stressa fastnat på oss oxå. Vi hade köpt sås, men ingen köttfärs eller potatis så det var bara att gå och handla på julaftonskvällen. På väg från YMCA till affären träffade vi två japaner som tänkte gå på den mässan som vi just kom ifrån...tråkigt att de missade den. Här pratade dock jag i telefon...så jag missade att prata så mkt med dem.

Som tur var hade affären öppet och vi fick handlat allt som vi skulle ha. Sen var det bara att vända tillbaka till YMCA och M och B där vi skulle tillbringa kvällen. Dit fick vi skjuts av en man(turistaffärsägare) och hans bror(veterinären). Turistmannen tänkte sälja olivträdskrubbor till några av de 30(!) grupperna som skulle fira gudstjänst på den katolska shepherds field den kvällen.

Resten av kvällen tillbringades med att laga och äta köttbullar, ris ala malta, glögg och pepparkakor... tittade på Bridget Jones dagbok för att få ytterligare julkänsla innan vi begav oss upp till Betlehem strax efter tolv. Midnattsmässan i Födelsekyrkan hade vi inte skaffat några biljetter till men ryktet sa att den skulle visas på väggen till Fredscentret...dock inte i år! Vi missade alltså midnattsmässan helt och hållet. Men att sitta i en kyrka flera timmar natten till juldagen och inte förstå nånting, när man har varit igång hela dagen kanske inte direkt är en höjdare. Vi firade på vårt eget sätt och i vår egen takt. Det var rätt mycket folk kvar uppe i betlehem när vi kom dit och det var lite kul att komma upp dit på natten och se alla lampor och stjärnor som inte syns på dagen.

Det var ett mycket lyckat julaftonsfirande som fortsatte även på juldagen. På förmiddagen hade vi besök av en herde och hans får och getter i trädgården. JA - det är sant! På vägen till juldagsmaten såg vi även Beit Sahours julfirande med scouter och födelsedagskalashattar... annorlunda men bra sätt att förena Eid al-adha och jul. Och på eftermiddagen åt vi sydafrikansk mat Brianu- kryddigt ris och linser med kycklingbitar i med en sås av majonnäs och tonfisk. Efteråt passade vi på att käka lite till... i lägenheten ovanför M och B lagades det nämligen amerikansk thanksgiving mat och vi smakade naturligtvis på den oxå och chokladkaka till efterrätt- sen var man rättså mätt!

Annandagen firar man inte så mycket här istället var det dags att gå till YMCA och arbeta, lite jobbigt efter tre dagars ledighet!

Och så lite julbilder

onsdag 26 december 2007

GOD JUL

önskar jag alla som jag inte har pratat, smsat eller mailat med de senaste dagarna!

Det kommer en uppdatering av bloggen imorron - jag har lyckats tagit så där jättemånga bilder av allting igen och jag vill att ni ska få se några av dem.... Det är mestadels scouter, men CNN lyckades smita in på några, tomtar och mat på ytterligare några till.

Jag har haft en bra jul med massor av mat och glädje.
Ser framemot att få fira jul nästa år igen, för er är det ett år till nästa jul - för mig är det 2 veckor(ortodoxa julen) och sen två veckor till den tredje julen(armeniska)... måste fira alla!

lördag 22 december 2007

Light a candle for a just peace

Det var ett tag sen...

Tack Emma! Såklart att det är O Tannenbaum och inte En busschaufför.... jag hade totalt glömt bort tyskalektionerna(för visst var det väl där vi sjöng den?). Jag kanske har varit på för många lägerbål!

Sedan sist har jag hunnit med en utflykt till YMCA i Ramallah och tittat på och i deras giganthus som är under konstruktion(ni som läser det här och är insatta i det internationella arbetet kommer få rapporten från kansliet). Stort hus som kan fyllas med massor av roliga aktiviteter - det är kul med en stor världsvid organisation!

Varit ledig för att det har varit Eid Al Adha, muslimsk högtid som i år inföll precis innan jul. Firas genom fårslakt(som man delar med sig av till grannarna) och släkting- och vännerbesök i flera dagar. Det har varit väldigt lugnt här de senaste dagarna, de flesta affärer som ägs och drivs av muslimer har varit stängda åtminstone en dag. Trafiken har minskat och lugnet har infunnit sig.

Nästa lördag är det jul/adha fest för de anställda och deras familjer här på YMCA, så gårdagen spenderades i leksaksaffären. Jag, Doris och Maria träffade på flera av våra gamla leksaker, det visade sig att vi hade haft likadana och enades om att de delvis är anledningen till att vi är så smarta... kanske lite ego...

Igår skulle julträdet vid den katolska kyrkan i Beit Sahour tändas. Det började med scoutparad, flera scoutgrupper som spelar säckpipa och trummor tågade och samlades vid den romersk-katolska skolan. Klockan 17.00 började tåget röra på sig. Bakom scouterna åkte en taxibuss med ljudanläggning på taket som spelade julmusik.


Bakom den var det sen ett fackeltåg "Light a candle for a just peace". Alla som ville fick vara med och vi var såklart med och tågade. Vägen upp till julträdet är inte så lång men det tog ändå 45 minuter att ta sig dit.




"I was there..."






Väl där pratade Beit Sahours borgmästare, 2 patriarker (eller om det var biskopar...), den latinska scoutgruppen framförde en låt och sen var det äldre ungdomsgrupp som sjöng några jullåtar innan trädet kunde tändas. Julkänslan har infunnit sig!

Så här ser julträdet ut, det är pyntat året om men det har varit full aktivitet där de senaste veckorna med allt elektriskt och nytt julpynt!













Dessutom!

så är mitt ex-jobb färdigexaminerat(det tog exakt 3 månader...) och jag fick VG!
Klapp på axeln och guldstjärna i kanten!!!!
Nu är det bara två småjusteringar kvar.

måndag 17 december 2007

Bing Crosby - släng dig i väggen!

I lördags satt vi ute i solen i t-shirts på eftermiddan för att förstärka fräknarna... igår fick man plocka på sig både fleecen, vantarna och jackan för att gå ut. Jag trodde t.om. att det snöade ett tag...det dalade nånting vitt från himlen....visade sig att det var popcorn uppkastade av barn som hade jättekul!

Var på inköpsrunda igår... lr snarare söndagspromenad. Och gick in i nästan alla julbutiker. Julbutikerna har liksom poppat upp de senaste veckorna, ur vanliga hustillbehörsaffärer... De utmärks oftast av uppblåsbara tomtar(inga ludna tomtar här..) i olika storlekar, plastjulgranar och diverse stjärnor. Passade på att köpa arabisk julmusik, varsin cd-skiva för då skulle vi ju täcka alla julsånger... upptäckte sedan att det var samma julsånger de var bara stavade på olika sätt(speciellt på engelska..."mary chaistmas") på baksidan!
Men det är kul att höra de vanliga julsångerna på arabiska, arabiska julsånger och sånger som "En busschaufför..."på samma cd-skiva.
Efter julkonserten som Ds kör hade igår tog vi en taxi hem(det regnade!) och gjorde sedan glögg(den här gången med socker...) och åt pepparkakor, lussekatter och goda apelsiner medan vi lyssnade till julmusiken. Nu känns det som jul!

Fick julkort idag, (den första posten som kommit fram överhuvudtaget)... tack Linda nu kan vi baka egna pepparkakor, tack Anna för L Winnerbäck skivan. Alltid kul att bli överraskad av posten!

Glad tredje advent!

fredag 14 december 2007

Kontraster

14 december, solen skiner och fastän det blåser så klarar man med lätthet av att gå utan jacka. Mer eller mindre iaf... jag räknar inte fleecetröjan som jacka.

Gårdagen spenderades i Jerusalem, där M fyllde i en ansökan om visum... det tog lite tid det är mycket som ska fyllas i. åt en kosherbagel innan det var dags för luciatåg. Eftersom det är lite varmare här än i Sverige så firas lucia utomhus... på Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. Det hade samlats massor med folk, svenskar, som antingen är bosatta här för kortare eller längre tid eller bara här på besök. Luciatåget bestod enbart av svenskar och av svenska luciasånger, för alla de som inte förstod svenska hoppas jag att nån översatte... annars kan de ju tro att vi är helt knäppa!

På väg till bussen tillbaka, guidade vi(jag, den enda med lokalsinne...) en äldre fransk kvinna mot klagomuren.

Hon frågade vad vi gjorde här.

- "Arbetar med barn och ungdomar på YMCA." (Standardsvaret)

På frågan vad hon gjorde här rekommenderade hon oss att nästa gång "become volunteers for the Israeli military", det var nämligen vad hon gjorde.

Vi är alla här för olika saker, några för att hjälpa till att bygga upp och några för att hjälpa till att riva ner.

Följ med på luciakavalkad...Glad dag efter lucia!

torsdag 13 december 2007

Konst

Målningar på muren från de senaste veckorna... unga anonyma konstnärer/artister har målat och limmat upp bilder. Jag tycker att de är speciella.

tisdag 11 december 2007

Nya bilder...

Bilder de ska ha bildtext allihopa...
De flesta är från helgen, andra är från den här veckan och från förra veckan.

Kan meddela att jag har massor av bilder.... trots att jag "tappat" bort en kamera med cirkus 400 bilder på. Har fått de flesta av de bilderna från Maria, som tur är inte 400.

Ni som vill se mina bilder när jag kommer hem kan förvänta er en lång dag!!!
Kanske kan jag ha temadagar...

måndag 10 december 2007

Weekend

Weehii! Har haft semester i en och en halv dag. Jag och D åkte till Jerusalem och började med att öva luciasånger...det låter bättre och bättre. Jag kan till och med sträcka mig till att det låter BRA! Speciellt om man jämför med hur vi två ensamma låter... Och chansen att någon ur IDOL-juryn kommer att såga oss totalt är ju minimal.

Vi fortsatte lördagen med fika(vi fikar en hel del här...) och leta hotell/hostel med hjälp av Lonely Planet(boken med alla sanningar lr inte). Beslöt oss för att lyxa med hotell 80 dollar för en natt, hotellet hade allt vi inte har här: så varmt vatten som man vill... (dvs inte halvljummet), lite mjukare sängar, filt istället för 10 kg täcke, värmefläkt (upp till 30 grader!), några svenskar och iordningsställd frukost. Rummet var dessutom nästan lika stort som hela vår lägenhet.

På kvällen tog vi en tur uppe på taken i gamla stan, kollade in klippmosken(jag har faktiskt varit inne i den- bildbevis finns i min förra kamera...) och olivberget i mörkret. På bakgården som vi kom ner på stod det glasmontrar med chanuukaljus i utanför husdörrarna, fem ljus var tända och resten väntade på att tändas. Mysigt med ljus utomhus.
Efteråt ett restaurangbesök i v Jerusalem, pestokyckling med potatismos och sallad. Kocken hade nog missat vad pesto innebär, det var grönt och vitlök iaf. De har dubbelt så dyr mat där som här. MEN, om jag kan lägga ut 40 dollar på en hotellnatt kanske jag inte ska gnälla över några shekel...:) Lyckades desutom att inte beställa vin producerat i Golanhöjderna (bra att de skrev vart det var producerat i menyn )... de gallileiska bergen var lite bättre - vinet var dock inte bland de bästa.

Resten av kvällen tillbringades på stan med att kolla in chanuuka firandet, massor med folk på gatorna, spontant framförd musik och sång. Intressant att se att det var både män och kvinnor ute. Affärerna som varit stängda på dan var öppna på den sena kvällen. Det var kul att vara i en annan värld, där det är helt OK för två svenska tjejer att gå ute själva efter kl 21. Passade på att köpa en lyckokamel... Tillbaka i gamla stan, där hotellet låg(och fortfarande ligger), var det folktomt och öde.

Söndagen ägnades åt the Holy Sepulchre(platsen där Jesus korsfästes, dog och begravdes) - numera en gigantiskt stor kyrka, stället där ska man vara tidigt på dan, öppnar enligt "den enda sanningen" halv fem. Vi var där vid 9 så nu har jag varit där på riktigt. Vi promenerade även på en av murarna kring gamla stan och kollade in utsikten. Funderade på om vi skulle besöka klagomuren... men det var för mycket säkerhetskontroll för två turister. Men vi ska dit - nästa gång! Fikade på glass i de judiska kvarteren och kollade in militären som hade ngn typ av skattjakt. Om man ser folk i små grupper med varsin karta - diskuterande vart de ska, antar jag att de antingen är a, turister eller b, på skattjakt.
Jag såg vad jag trodde var en scout(han hade en ljus skjorta med märken)... men scouter bär inte på pistoler... han var alltså nånting annat, frågade inte vad!

Jag insåg att jag saknar en hel del religionskunskap. Tror att om alla svenskar fick åka på studiebesök hit 1-2 veckor så skulle flertalet ha betydligt större koll på de tre största religionerna... Men det är ju nånting som jag kan göra något åt.

Nu orkar inte jag skriva mer och ni orkar inte läsa mer, sammanfattning av eftermiddagen följer:

Vi passade på att gå vilse på olivberget... tror inte att kartan i ''den enda sanningen" stämmer. Men vi kan ju återvända dit oxå.
Om man vill se och uppleva Jerusalem bör man vara där i minst en vecka.

Bilder kommer när jag orkar skriva texter till dem... de flesta kommer nog att ha en moske med guldfärgat tak(klippmosken).


Ideer om hur man smidigast förlänger sitt visum är det som diskuteras just nu på kontoret... allt från hur enkelt det är att tillverka en stämpel(min ide...) till.... ni vill inte veta.

lördag 8 december 2007

Världen är/har blivit lite osäker(osäkrare)

vet inte om det egentligen är någon skillnad sen en vecka eller två tillbaka men vissa dagar känns världen osäkrare än dagen innan. Med tanke på titeln kanske det är jag som osäkrare...

Jag tror inte att jag har berättat om de mänskliga rättigheterna... de som har funnits som lagar och regler i snart 4000 år!!! Och de som verkligen behövs fastän de överträds ständigt och jämnt.

Här finns det en organisation som heter Palestinian Center for Human Rights (P.C.H.R.) de finns både på Västbanken och på Gazaremsan. De sammanställer varje vecka en rapport om vad som har hänt palestinier under den gångna veckan, "Weekly report on Israeli Human Rights Violations in the Ocuppied Palestinian Territory ". Det innebär alltså att det endast står vad Israel är ansvariga för och det är inte bara Israel som kränker de mänskliga rättigheterna här. Det gör även de två ledande partierna på de ockuperade Palestinska territorierna och flera med dem. Det är även så att en del av överträdelserna mellan palestinier sker i ockupationens namn - "om vi inte visar att vi är enade så kommer inte ockupationen att upphöra! "
I rapporterna står både namn och ålder på de människor som blivit skadade, tillfångatagna eller dödade. Det är nästan enbart män och de flesta är mellan 19- 30 år. Det förklarar kanske alla män vid frisläppningarna av fångar. Om samma situation skulle råda i Sverige som här skulle det vara jag och mina jämnåriga vänner som skulle vara namngivna i de här rapporterna. Det tål att tänkas lite extra på.

När det händer någonting i Betlehem eller om någon startar ett rykte om att det ska hända nånting så sprids historierna om det snabbare än vinden. Effektivare djungeltelegraf har jag inte hört talas om. Jag tar ett exempel:
Förra onsdagen(tror jag att det var...) gick ALLA och väntade på jordskalvet som skulle vara kl 12.00, med en styrka på 7 på Richterskalan. Barnen som gick i skolan alt. förskolan spenderade mycket tid utomhus. Det kom aldrig något jordskalv den dagen...
Det är intressant att fundera på vem det är som bor här och tror att den kan förutse ett jordskalv, tidpunkten och styrkan?

Den här onsdagen blev en man ur den Palestinska nationella säkerhetstyrkan ihjälskjuten här i Betlehem av Israeliska soldater. Att de israeliska soldaterna kom i en bil och aldrig gick ur bilen och att männen ur den nationella säkerhetsstyrkan gick ur sitt hus innan beskjutningen började - det är de sakerna som alla är överens om. Den israeliska versionen är att de blev beskjutna och besvarade eldgivningen. Den palestinska är att den israeliska bilen förföljde en palestinsk bil som körde mot huset som säkerhetstyrkan huserar i, den nationella säkerhetsstyrkan fick förvarningar och gick ut för att kontrollera vad som hände och de sköt inte. ögonvittne säger att det bara var israelerna som sköt.
Eftersom det finns ögonvittnen till händelsen så finns det några versioner mer som cirkulerar...
Till exempel att det var fel person som dödades, själv undrar jag om det någonsin finns nånting som rätt eller fel person.

Två av mina internationella KFUK-/KFUM vänner här var i Jordanien för några dagar för att kunna förnya sina visum vid gränsen... igår kom de tillbaka. Arga och frustrerade över att de bara fått en vecka istället för 3 månder. De är nog bland det minst farliga som går omkring här, de blir dock lite farligare när de inte får förlängt visum.. Det är ju nu som de verkligen upplever orättvisan och förtrycket, och nu som de kan berätta om det för alla andra! Med kontakter och byråkrati på Israels inrikesminesterium så kanske det löser sig utan att de måste åka hem för att försöka komma tillbaka.
Jag håller både tummarna och tårna för dem, även om det inte finns jobb för alla volontärer så vill jag inte att någon av oss ska åka hem!

onsdag 5 december 2007

Goda nyheter

Jag tänkte bara skriva att jag har det bra här, så ni vet det.
Och jag hoppas att ni också har det bra, även om det rapporteras om en del skador och förlorade grejer från förra veckan... både i Sverige och utomlands. Ta hand om er!

Det är intressant att vara på ett annat ställe en längre tid. Nu känns det som att jag börjar se organisationen och vad den gör(och inte gör) även om den är lite komplicerad och det är mycket nätverk runtom eller om det är mitt i.
Det är också nu som JAI utvärderar sitt arbete de senaste tre åren av två utomstående konsulter - jag tycker att de verkar jättebra. Men det är lite svårt att uttala sig om kontorets arbete när man uppenbarligen inte riktigt fattar allt själv, men det klarnar mer och mer... bra med utvärdering! Och det finns ju lite grann att styra upp... lr göra annorlunda. Som till exempel att använda oss praktikanter och volontärer lite bättre. Vi utgör just nu halva personalstyrkan... kanske två för många?

Strax innan jag åkte hit lämnade jag in mitt kandidatex-jobb till universitetet och efter några påtryckningsmail, opponentens resa till Nigeria (fågelskådare!, han jobbar med storkar... och lite andra pippis) och diverse doktorandutlysningar så verkar det vara nästan färdigt med bedömningen... 2 månader för att bedömma ett 10 poängsarbete på 20-25 sidor.
Ungefär samma tempo som här...! Och här är alla ändå lite långsammare än effektiva svenskar.
"Det ser mycket bra ut" Tolkar det som ett gott tecken, förhoppningsvis så behöver jag inte göra så många ändringar... kan ha glömt bort lite på två månader...
Snart dags att fundera på nästa ex-jobb, tänker faktiskt vara färdig om ett år! (Det tycker nog CSN oxå att jag ska vara...)

Märks det tydligt att det inte händer så mkt här idag... slutar om en timme och ska gå hem och plugga arabiska. Om vi fortsätter med 3 arabiska lektioner i veckan 'a 3 h så borde vi nästan kunna prata flytande arabiska. Om det inte var för det här med uttalet... om man ändå vore skåning och kunde skorra lite!

Det är tur att det bara är 2658 julkort...

som Norge vill ha. Nu är det bara 99 kvar, jippie!!!
Jag kan redan nu meddela att jag inte kommer att skriva alltför många julkort i år.

Satt även på världens mest röriga möte igår, vi pratade om vad vi ska göra i december. Och vi har enligt palestinska mått massor att göra men jag vet ärligt talat inte om alla faktiskt har något att göra. Vi får väl se...

Igår eftermiddag åkte vi till jerusalem och STI för att öva luciasånger. Det fanns några svenskor som hade varit med förut och de diskuterade hur de hade gjort då, för det ska ju vara likadant alla år ;). Funderar på hur många svenskar som egentligen bor här.
Det är en vecka kvar till det första framträdandet, jajamän vi ska lussa två gånger. En på tisdag här i betlehem och en på torsdag i jerusalem.
Och fastän det bara är två övningar innan så sjunger vårt lussetåg i stämmor! Riktigt imponerande lr hur? Jag kan inte påstå att det beror på mig... det är 10 år sen (ja, faktiskt!) jag sjöng luciasånger senast och ärligt talat så har jag inte sjungit så mkt sedan dess. Kan meddela att jag är sopran, mest för att det är enklast - man sjunger melodien...

Nu gäller det att öva och öva och öva, just nu vet jag ärligt talat inte om jag vågar bjuda in nån till tisdagens framträdande här...
Men det är tur att D sjunger i kör!! Vi övar tillsammans och efter tredje gången hemma igårkväll lät bättre än den första men tycker kanske inte att det lät jättebra. Som tur är finns det flera musikaliska personer här... men det är nog tur att vi inte ska lussa mer än två gånger.

tisdag 4 december 2007

Roligt!

Bland det roligaste som man kan vara med om här är när Israel släpper palestinska fångar från fängelserna. Det finns andra roliga grejer oxå - men det här är en speciell känsla. Lite som studenten eller karnevalståg.
Igår släpptes 429 palestinier(12 kom härifrån), de körs från fängelserna till väl valda platser runtom på Västbanken. De släpps oftast i närheten av någon checkpoint relativt nära där de bor. Sedan får de ta servicetaxi eller bli hämtade med bil därifrån för vidare färd mot hemstaden eller hembyn. Väl där är det eriksgata!

Igår hade det redan vid lunchtid samlats en hel hög med bilar utanför YMCA, pyntade med palestinska och olika politiska flaggor. Gula flaggor är Fateh och röda är ngt vänsterparti(de har ofta olika mönster som skiljer ut de olika partierna). Pyntet består även av affischer på Arafat, ibland även på Abbas, och svarta nät(fotbolls-/bandymålsnät) som spänns över motorhuven för att efterlikna mönstret på palestinssjalarna. När sedan de frisläppta fångarna kommer startar alla sina ljudanläggningar, fyrverkerierna startar (Oftast genom att föraren håller fyrverkerilådan utanför bilen...inte helt ofarligt) kompisarna fyller bilarna och sedan kör man i ett samlat tåg genom Beit Sahour upp till Betlehem och Manager Square. De frisläppta sitter oftast på taket, de har ju överlevt fängelsetiden så de måste ju riskera livet...
Väl på Manager Square samlas alla de utsläppta och firas av människorna, innan de fortsätter sitt tåg genom staden. När de sen kommit hem till sitt hem eller flyktingläger fortsätter hyllningarna med tal och stora affischer!

Det är världens folkfest och många människor är ute och firar dem. Eller människor och människor, snarare män. Antalet kvinnor är minimalt, mamman kanske är med men så många fler är det inte. Dessa tåg ger alla (och det är nästan alla!) som har någon/några familjemedlemmar eller vänner i fängelse nytt hopp. Nästa gång är det kanske deras tur att fira.

Anledningen till att så många släpps nu är naturligtvis för att Israel behöver bra PR efter fredsamtalen. Det släpptes många innan Annapolis oxå... Men det är inte så att fängelserna läggs ner... i november frihetsberövades 200-300 palestinier!
Det sitter fortfarande 11 000 palestinier i israeliska fängelser. Men det är kul att några kommer ut.

Advent firades i Betlehem tillsammans med Svenska Kyrkan hos Birgittasystrarna, med pampiga sånger och sockerkaka. Efteråt var det julmarknad vid fredscentret, det var mest andra länder som gjorde reklam för sig själva. Norge med lax, Danmark med lego och Italien med pasta och liknande. Det fanns några palestinska organisationer oxå men de försvann lite i det internationella myllret.

God advent på er allihopa!

Det går förresten utmärkt att göra ett besök här de närmsta 4 månaderna...