Här kallas 14 maj 1948 för al- Nakba, (den stora katastrofen), det var den dagen som David Ben-Gurion utropade Israel som en självständig stat.
Den andra katastrofen kom, enligt många palestinier, med Oslo-avtalet 1993. Efter det har antalet illegala bosättningar ökat kraftigt, kontrollen och förtrycket har ökat, muren har byggts och den palestinska myndigheten(enligt en del det värsta) skapats osv. osv.
Intifadorna 1987 och 2000 räknas som vinster. även om ingen riktigt kan visa vad de vann, men "vi visade iaf motstånd!"
Förra veckan skrev jag om IDFs räd i Betlehem efter massakern i Jerusalem och sökandet efter en islamic jihadledare, de rev hans hus. Jag skrev dessutom att de tog honom- fel fel fel.
Isåfall hade han ju inte kunnat bli avrättad i Betlehem för några timmar sen. Han och tre till blev ihjälskjutna i en bil i närheten av Babas Qaq(största korsningen i Betlehem där bussar och servicer stannade tidigare). Alla fyra stod högt upp på IDFs lista över "wanted palestinians". De blev dödade av undercover IDf (enligt media utklädda till araber... hur man nu ser ut då?).
Men det är faktiskt inte så att IDF är överallt på Västbanken och har koll på alla palestinier, då skulle soldaterna ju vara hotade på riktigt!
Näe, anledningen till att de griper eller dödar palestinier är oftast för att andra palestinier tipsar IDF om var de befinner sig, vad de gör för olagligt och när.
Samma palestinier som lever under ockupation och som säger att de vill ha slut på densamma. Belöningen för att ange någon kan vara lite pengar, ett israeliskt arbetstillstånd eller att ett olämpligt foto som innehas av IDF försvinner.
Många är fattiga här och behöver alla pengar som de kan få, antingen som rena pengar eller som arbete. En stor del av fattigdomen beror på ockupationen samt ökande matpriser samtidigt som de ev. lönerna inte ökar.
Men jag förstår verkligen inte varför man anger sitt eget folk, om och om igen. Har det någonsin hjälpt? Vad löser det för problem? Dessutom berättar man det för det som man anser vara sin största fiende, Israel.
Det är inte bara till Israel, ibland är det även till Fateh,(styrande partiet/gruppen här). De burar in några Hamasmän eller andra som de ser som sina palestinska fiender varje vecka.
Jag förstår inte själv varför inte Fateh eller den palestinska myndigheten försöker lösa det här problemet. Jag tycker nämligen att det är ett problem att palestiner sätts i fängelse eller dödas av Israel varje dag. Det minskar ju nämligen den palestinska befolkningen och man borde väl vara rädd om sina medborgare?
Så jag frågar de som jag tror kan ge mig ett svar, palestinierna själva.
De menar att de som styr idag är genomkorrupta, de som har pengar, en fin mercedes och makt är sådana som tidigare har varit israeliska collaboratörer.
Och alla tillsammans tycker de att de har heder och styrförmåga.
Till viss del så kan det kanske vara en anledning till att de får ha makt för Israel. Israel vet var de har dem och att de delvis har styrt dem och nu delvis fortfarande kan styra dem.
Det här är alltså samma människor som säger att de vill fredsförhandla med Israel och få till en två-statslösning. Israel å sin sida menar att de också vill ha, eller åtminstone ville ha, entvå- statslösning. Detta samtidigt som de fortsätter expandera bosättningar i fel del av den ev. två-statslösningen och dödar palestinier, dvs de som de förhandlar med.
Jag undrar om det verkligen är så att någon av parterna vill ha en två-statslösning. Det känns inte som att de styrande vill ha det. Och jag förstår varför människorna här inte förstår vad som händer.
Det är lite för många kockar i den här soppan, en del rör med samma slev andra, en del pepprar och andra saltar. Frågan är vem som reglerar värmen?
Finns det egentligen en enighet bland palestinierna? Finns det en enighet bland israelerna?
Ibland tror jag att man börjar i fel ände.
Det verkar som att Fateh har glömt bort att det faktiskt var Hamas som vann valet 2006. Människor som man talar med här menar att anledningen till att Hamas vann var för att de var trötta på korruptionen och tomma löften, de ville ha en förändring. Det blev en förändring till det sämre eftersom omvärlden, med USA och Europa i spetsen, bojkottade palestinierna och frös en hel del bistånd. Det problemet löstes genom att Fateh fick tillbaka makten... och då var det helt ok för omvärlden att ge bistånd igen.
Men är det hela sanningen? Det måste ju stå rättså klart för de flesta som har något typ av samarbete med Palestina att det är en hel del korruption och konstiga saker som pågår i toppen här.
är det så att så länge man vet att man kan styra så kan man ge pengar till den som agerar styrare?
Och att ett maktskifte förstör sättet att styra?
Men varför vill man då för allt i världen se till så att det blir demokratier i hela världen?
Demokrati innebär ju att folket styr och det om nånting underminerar ju andra länders chans att styra.
Ja, jag är riktigt arg på de styrande här och de länder som uppenbarligen styr fastän det inte är helt tydligt!
Det är bara de vanliga människorna som lider och som förlorar om och om och om igen. Jag förstår om man förlorar tron på sina politiker, och ideliga fredsförhandlingar och jag förstår varför man ändå på olika sätt försöker kämpa mot ockupationen.
Igår var det film på AIC som handlade om självmordsbombare. Det kanske låter konstigt men jag kan förstå att det händer. Det betyder inte att jag rättfärdigar det.
Jag har nämligen svårt att förstå hur många människor, barn, ungdomar, vuxna och åldringar, som upplever förtrycket och förnedringen, hör uttalande om utrensing av araber(för det talas högt om
det), ser delar av sin familj och vänner dödas, torteras och sätts i fängelse kan leva ett relativt normalt liv utan att bli helt förstörda psykiskt.
Men det händer ju faktiskt, annars skulle det ju inte finnas palestinier här!
De är dessutom vänliga, inbjudande och generösa mot internationella. Varför?
Kulturen och för att de fortfarande tror att
vi kan göra någon skillnad.
En av de första veckorna här träffade jag en olivman som var lite arg... han sa:
"Har det tagit er så här lång tid att förstå vad som händer här och att ni har ett ansvar!"
Då tyckte jag att det var väl lite väl hårt mot oss, unga mestadels europeer.
Nu förstår jag bättre vad han menade och
JA, vi har ett ansvar om det så tar oss ytterligare 60 år att försöka lösa vad vi en gång har varit med och orsakat. Men lösningen är nog varken att övertyga Jordaniens kungahus om att ge araberna en egen öken eller att jobba på en två-statslösning.
Vårt arbete handlar mer om att se till så att människor(oavsett vilka människor och vart i världen) får tillbaka sin värdighet, att inte bli kränkta dagligen, att inte behöva leva under hot eller känna sig hotade, att de har rätt att leva som människor, rätt att ha sin egen religion, rätt att tillhöra olika grupper oavsett åsikt, rätt att växa upp och leva i frihet och rätt att existera.
Det kallas mänskliga rättigheter.
Och det ska gälla alla människor oavsett storlek!
Men det är bara att inse att vi har lite att jobba på... både hemma och borta.
Idag, torsdag och fredag, är det två nationella sorgdagar. Allting är stängt i Betlehem såväl i Beit Sahour, affärer, skolor och kontor. Det finns några taxis och servicetaxis som kör. Senare idag är det begravning och mest sannolikt stenkastning vid Rachels tomb, slutar troligen med skott och tårgas! Fortsättning?
Tydligen så hade de som blev martyrer igår slutat med sina militanta aktiviteter och skulle därmed inte längre vara på IDFs lista längre efter avtal mellan PA(palestinska myndigheten) och Israel. Vem litar på vem?
Det är tyst igen! Och idag vet nog verkligen ingen vad som kommer hända.
Ni får läsa och bilda er en egen uppfattning själva.
IMEMCMAANNEWSHAARETZJPOSTSvenska tidningars rubriker idag är "Nya raketattacker mot Israel".... varför tror ni att det blev nya raketattacker mot Israel inatt?
SVD har tagit bort sin artikel "Nya raketattacker mot Israel" och ersatt den med en betydligt bättre "
Abbas till angrepp mot Israel". Tänk vad lite påverkansarbete kan göra!
