fredag 28 mars 2008

Ytterligare n som gått fel

Sommartid blev det inatt och trots många olika bud och okunskap om det här med sommartid här så har alla här nu samma tid. D är nu i Sverige och jag är ensam, ja om man nu kan vara det här.

Passade först på att aktivera mig själv i en lugn demonstration med minst lika många soldater som demonstranter.

Fick sen se ett sånt där odjur som "går fel...", igår bet en av dem min arbetskompis på benet när han satt och åt på kontoret på kvällen. Han är lite mindre rädd för dem så han har sparat den i en plastmugg. Strax efter att han visat mig den så erbjöd han mig att titta på hans inlagda ormar, något som jag upplyste honom om att jag nog var den i världen som är minst intresserad av att titta på sånt. Eftersom odjuren är lite giftiga så uppsökte han sjukhuset igårkväll. De sa att han kunde få en spruta (någon typ av behandling alltså) men det tyckte han var onödigt eftersom han inte led av bettet. Nu har jag iallafall kort på det!

Shoppade loss mina sista dollar i affären som hittills vägrat släppa in mig eftersom jag aldrig är där när de har öppet. Nu ska jag bara packa in det så jag inte slår sönder allt innan jag kommit ut ur landet.

Vissa av er har troligen fått ytterligare ett exempel på min skrivförmåga i brevlådan. är det bra? Jag är lite nyfiken...


torsdag 27 mars 2008

Händer inte så mycket

Israel växlar till sommartid natten mellan fredag och lördag. Bara så ni vet... dvs en dags förskjutning.

Det har blivit lite kallare, nu är det bara 20-25 grader och lite vind. På kvällarna är det kallt igen men det ska bli varmare i slutet av veckan. Själv tycker jag att det kunde börja regna, det var flera veckor sen nu och det skulle behövas.

Tyvärr är ju inte det här en doftblogg så för er som inte vet hur ett citronträd doftar så påminner det om hägg, dvs en rättså stark doft. Och de blommar fortfarande.

D åker till Sverige imorron så idag är det städ- och packdag, hon är ute i lite mer god tid än vad jag är/brukar vara så hon har redan börjat. Min "hög" med grejer bara växer för var dag kanske skulle ta tag i den, men det skulle ju betyda att det är dax att åka hem! och för mig är det 1,5 vecka kvar. Kan börja imorron för då är jag ju ledig...

Idag blir det hemlagad svensk husmanskost, första gången... köttbullar, brunsås(tack Lotta) och potatis. Det sista av lingonsylten åts upp i morse till den lätt "rostade" havregrynsgröten. Men det ska bli gott iaf.

Annars är det som vanligt, d.vs. det "hotade" landet i väster ockuperar fortfarande och den verkar inte vilja sluta ockupera.

Vad gör ni? Åker skidor?

Dagens tips: Svenska Kyrkan har gett ut en bok/fördjupelsematerial som heter "Och det fanns inte plats för dem", den uppmärksammar 40 år av ockupation av Palestina under 2007. Den är 71 sidor och går att beställa gratis från kyrkokansliet i Uppsala. Beställ och läs!(jag har beställt den...).
Förövrigt så är det det som idag definieras som Västbanken och Gazaremsan som varit ockuperade av Israel i 40, det finns delar som varit ockuperade i snart 60 år.




tisdag 25 mars 2008

Sommartid

I sverige ska ni ställa fram klockorna en timme i helgen(lördag-söndag)...bara så ni vet.

Igår frågade jag när man ställer fram klockan här, tyckte att det borde vara ungefär nu. Svaret blev, "jag tror det är nån gång i april...det beror lite på Israel...". Allt beror på Israel. Nyheten idag är att det är natten mellan torsdag och fredag. Detta eftersom det palestinska kabinettet i ett möte igår beslöt att sommartiden i de palestinska territorierna börjar vid midnatt på torsdag. Att bestämma saker långt i förväg det händer liksom inte här.

Det ska bli intressant att se när det blir sommartid i Israel(tidigare år har de haft olika datum...), det skulle ju kunna bli lite klurigt om de går efter olika tider. Ex, palestinier som arbetar i Israel men bor på Västbanken måste gå igenom checkpointar, som öppnar och stänger för palestinier vid bestämda israeliska klockslag. Undrar vilken tid som de illegala bosättarna går efter? Men jajust de, de tycker ju att de bor i Israel...
Man kan ju bli förvirrad av mindre.

En annan nyhet är att Israel planerar att överlämna kontrollen av Jenin nordligaste staden på västbanken till palestinska myndigheten(PA). Mycket bra kan tyckas eftersom Israel dessutom tillåter Ryssland att skänka 25 polisbilar till samma stad... mindre bra eftersom det bara är halva kontrollen som de överlämnar, dagtid kan det komma att bli PA men på nätterna är det fortfarande IDF. Det innebär i stort sätt att Israel iaf har stenkontroll. Detta och några andra "förbättringar" tänker Israels försvarsminister meddela på fredsamtalen på onsdag. Men det här är saker som kan förändras till det sämre ifall Fateh och Hamas fortsätter diskutera med varandra. Anledningen till att förbättringslistan kommer nu är att C Rice kommer hit igen nästa vecka, man kan väl tänka sig att listan ska väga upp de nya illegala bosättningshusen...

Jenin är ett sånt där ställe som jag inte har hunnit besöka... men nästa gång! Kolla gärna in the freedom theater, den finns där och de verkar ha riktigt bra verksamhet. De har dessutom Susanne Osten i en av styrelserna.

Insåg igår att det kommer att bli lite jobbigt att åka hem... men hittade nyss en film och kulturfestival med tema palestina i malmö-lund 19-27 april. De verkar vara ungefär lika välplanerade som här så det finns ingen information...men det var massor med intressanta saker förra året. Är ni där kan ni ju hänga på!

Nu har jag dessutom fixat alla länkar...

När jag inte skriver här så skriver jag bland annat i det här. Ja, om ni behöver något mer att läsa alltså...





måndag 24 mars 2008

"han hade nog gått fel..."

Jag vet att ni, iaf de flesta, har både snö och minusgrader (och påskkärringar) men det har inte jag och vi som är här.

Här är det klarblå himmel, skinande sol och minst 30 grader(ev 38 igår...)! Pollensäsongen är också här... så doften från de blommande citronträden(ljuvligt!) och resten av allt som kan blomma är invirat i nysningar och snörvel. Tog mig i förmiddags till vårdcentralen/apoteket och fick mer medicin men det behövs kanske ett besök till där... 20 shekel(33 SEK) är billigt!

För er som inte vet var jag hållit hus den senaste veckan(ja, den senaste uppdateringen var för en vecka sen) så kan jag berätta att jag och Lotta(hon är/har varit och hälsat på) haft en rättså intensiv vecka.

Vi började med middag i Jerusalem i tisdagskväll, fortsatte till Hebron på onsdagförmiddan där vi träffade följeslagarna och rektorn på Cordoba skolan(hoppas att ni har sett "Välkommen till Hebron" som visats på svt i år!).
Efter det träffade vi på en ilsken filmande bosättare, stum var han fastän vi var trevliga. Han blev nog lite besviken för att han inte fick några ilska internationella på filmen... Promenaden fortsatte genom staden, in i ett nyrenoverat palestinskt hus granne med en illegal bosättning. Familjen var i huset, soldater på taket och ytterligare soldater som erskorterade bosättare och polis. 8 soldater och en ickesoldat... på kvällen slutade det med att mannen i familjen sattes i fängelse efter att ha förolämpat en polis och det är oklart hur mycket hus som familjen får bo i. Orättvist? JA! Läs mer.

Fortsatte hem till en palestinsk familj som bor precis nedanför en bosättning och träffade dem. Jag hade sett mannen i familjen på en film från Btselem förut så det var intressant att träffa honom och hans familj. Därifrån gick vi i sällskap av en mkt fin tavla som faktiskt (mot alla odds!) nu är i Jerusalem och kanske snart på ett flyg. Sov i Hebron och mötte ytterligare ett gäng palestinier under vår tid där, jag lyckades dessutom reta upp en man genom att sitta på ett tak utan att ha något på huvudet... jag hoppas att han har lugnat ner sig annars är det jobbigt för de som vi hälsade på eftersom de bor grannar med honom. Efter lunch åkte vi vidare till Beit Einun, norr om Hebron, och spenderade dagen och natten hos en palestinsk familj. Mkt trevligt, mycket mat och fin trädgård.

Tidigt på fredagsmorronen tog vi oss tillbaka till jerusalem för att gå i en alternativ procession på Via Dolorosa med Sabeel. Ett gäng unga palestinier och 3 internationella med en tygstycke som visade en mur och hade texten "Where could Jesus Go?" -tänkvärt! Massor med folk och om ni tänker var i jerusalem under påsk rekommenderar jag att gå åt rätt håll, dvs åt samma håll som de flesta andra...
Vi forsatte till en fredagsdemonstration i västra Jerusalem, women in black, riktiga pantertanter de flesta troligen över 70 år om inte över 80 som varje fredag sitter/står bredvid en stor korsning och håller skyltar som det står end the occupation på. Intressant att det är så många som ser förvånade ut, fortfarande! Det har trots allt varit ockupation i 40 år och kvinnorna har demonstrerat på samma sätt i 20 år.
Käkade sen lunch på Jerusalem Hotel, att rekommendera! Innan vi gick ut på skojakt, skoaffärer finns det överallt det gäller bara att hitta ett par som är ok. Kvällen spenderades också på restaurangen på jerusalem hotel, nu med live musik.

Lördagen tillbringades i Bir Zeit, strax norr om Ramallah där det var vårfestival. Skulle ha fungerat som sommarfestival också. Framträdanden, lotterier och massor med lokala hantverk, en del av det följde med hem... Vi fick oxå en guidad tur i den gamla delen av Bir Zeit, gamla arabiska hus som är kalla på somrarna och varma på vintrarna... det finns faktiskt såna.
Servicetaxi till Beit Sahour och kvällen avslutades på "tältet", ett stort beduintält som fungerar som restaurang med god mat och utsikt(en gigantisk illegal bosättning eller mindre palestinska byar...)

Söndagen spenderades i ett varmt Betlehem, födelsekyrkan, marknaden, glass, muren, Al-Azzeh och skoshopping. Vissa skor är mer populära än andra... dagen avslutades i turistshoppen, efter ett gäng prutglada italienare så blev det nog ganska billigt.

Strax innan läggdags upptäckte jag ett 10-15 centimeters kräl/leddjur på golvet och hoppade blixtersnabbt tillbaka i soffan med lite ljud. Trodde att det var en orm(därav reaktionen!), den rörde sig på ungefär samma sätt, krålade liksom. Det var ett mindre trevligt djur, liknade ett skelett och kamoflerade sig bra mot golvmattan. Det var borttappat ett tag... upphittades i köket på väg att klättra uppför väggen... tillslut fick vi iaf ut det. D som hade gått och lagt sig trodde, på våra skrik, att det var ett mindre odjur - och det var det ju. Tog mitt i röran fram kameran men glömde bort att ta kort på det. Fanns liksom inte tid...sorry, men vi är två som har sett det!
Jag tror fortfarande på det jag sa efter att den inte fanns inne lägenheten längre

"Han hade nog gått fel, han skulle nog till grannen". Det är liksom ingen ide att komma tillbaka hem till oss...

Händelserik vecka!

Nu är det måndag och varmt.

Bilder? Inshallah(om gud vill) imorron.

Facebook har böjt sig för bosättarna, jag blir så trött!!! Hur många kan välja vilket land de vill bo i. Kan jag då välja danmark, eftersom det sitter ihop med Skåne? Troligtvis inte. Det skulle var bra med åtminstone lite rättvisa i den här delen av världen.

tisdag 18 mars 2008

Öken

är det just nu. I luften alltså. Om man var i Lund skulle man kalla det lundadimma... här är det ökendimma.
Sand från Sianai och Negev "hänger" just nu mellan solen och marken. Det innebär att man nyser mycket och att allt är täckt av ett tunt lager sand.
Men det innebär också att några solstrålar kommer igenom och att det inte strålar ut så mycket värme dvs. nu är det varmt på kvällarna oxå.

Men jag skulle hellre ha lite kallare kvällar och lite klarare dagar - men såna här världsliga saker kan jag faktiskt inte påverka. Och gnälla över värme passar sig liksom inte, varken här eller hemma... då får man faktiskt göra något åt det istället.

Igår var det månadsmöte, det är då vi bestämmer vad som ska göras den närmaste månaden. T.ex. avsluta 2007, rapportera, möten osv. Det blev ett lite deppigt möte, det är mycket som ska avslutas och många som snart inte kommer vara kvar här. Själv upptäckte jag att jag bara har en arbetsvecka på kontoret kvar... dvs. jag kommer inte bidra med så mkt mer här.
Men jag kan göra mkt hemma!

Kvällen avslutades med födelsedagskalas och St. Patrickfest. Födelsedagskalaset var för tjejen som fyllde år i onsdags, men som pga omständigheterna i Betlehem inte fick fira sin födelsedag då. Massor med galna barn, tårta, popcorn, coca-cola och ännu fler galna barn. Hon fick en bra födelsedagfest!

St Patrick firades med massa internationella, det är ju kul att träffa dem men det är ju inte därför jag är här. Nu har det dessutom kommit en massa nya "försökaförståsigpåvärldare", orkade inte riktigt samla tillräckligt med energi för att möta alla dem. Men det var trevligt med utomhusfest på ett tak i ett varmt land i mitten av mars.

Det är kul med alla kommentarer och mail som man får, fortsätt höra av er!

Det är förövrigt inte bara jag som bloggar...det gör även den israeliska underrättelsetjänsten, Shin Bet. Javisst verkar det knepigt att nånting som är så hemligt kan blogga... det är 4 agenter som skriver om hur de rekryterades, hur de trivs och vad de gör. Anledningen till att dessa fyra får blogga är för att de vill rekrytera flera agenter. Läs här.

Dagens tips! Vid köp av vegetariska produkter, kontrollera vart de är producerade, undvik om möjligt Hälsans kök.


måndag 17 mars 2008

palmsöndagen i jerusalem

Gårdagen spenderades alltså i Jerusalem.

Två anekdoter på vägen, vi lyckades hamna i den utan tvekan skrotigaste taxin upp till checkpointen. Den rullade men det var inte så mycket mer- kändes som att hjulen gick åt åtminstone 3 olika håll och jag undrar forfarande om bilkarossen faktiskt satt fast. Det var t.om. så att jag funderade på om vi inte skulle betala lite extra...
Det gick nästan som en dans genom checkpointen från betlehem till jerusalem, ja vi väntade väl lite som vanligt men sen gick det fort. Fick en hälsning på vägen ut, i högtalarna brukar det mest skrikas på hebreiska och aldrig till oss men igår var det engelska och till oss "God morning, Hope that you had a pleasant weekend. Welcome back to your home!"
Oj... han var antingen ny eller så trodde han på det själv...
Det är nämligen bara ett fåtal turister som går igenom hela checkpointen men han ville väl vara trevlig!

Resten av dan spenderades under en palm..
Eller näe, men drickandes kaffe i västra jerusalem, sittande i gröngräset bredvid den muslimska kyrkogården på östra sidan av stadsmuren vid St. Stephens gate och tittande på processionen. Ja, sena som vanligt(de andra var 7.00 och 11.00...) så var vi på halv tre paraden. Som börjar med att de hämtar en åsna på andra sidan olivberget och sen går till basilikan med den, det tar ungefär en timme och sen börjar processionen nerför berget och sen in i Jerusalem, dock utan åsnan... Ofantligt mycket folk med olivkvistar, flaggor och palmblad i alla storlekar. Trevligt att sitta i solen och ha översikt över alltihopa, det tar minst 3h. Festligt!
Extra kul blir det när någon på mkt bred östgötska säger "verksamhetsberättelsen" strax bredvid... okey, det kanske bara är kul när man är där.

Förövrigt så har de senaste 5.5 månaderna gått väldigt fort, speciellt de 2 senaste!

Anna, vill du ha en trä eller en tyg/pälskamel(I love you)? Vilken storlek?

Köpte inga souvernirer igår, men hittade en mkt trevlig klädbutik som hade rea... jag måste ju fylla på med mjuka grejer oxå!



lördag 15 mars 2008

Tillbaka till vardagen

Nu är lugnet återställt igen. Skolor och affärer är öppna igen.
Och tur är väl det... den största varan som vi har i våra skåp blir man inte helt mätt av. Kakor och godis är gott men inte alltid det som man är sugen på, faktiskt.
De senaste dagarna har det bara varit ett fåtal apotek och bagerier öppna. Även om man igår kunde se en och annan dörr på glänt, vilket innebar att affären hade öppet men så där lite i hemlighet. Det är kanske inte bara vi som inte hamstrar mat för flera dagar i sträck?

Det är lite kusligt med en helt stängd stad. Det är nämligen inte bara så att affärerna är stängda och att "kollektivtrafiken" inte kör. Människor går helt enkelt inte ut i onödan, vilket gör att det är folktomt och biltomt överallt. Affärer har också stora ljusblå plåtdörrar som stängs för fönster och dörrar när det inte är öppet, det gör att det blir ännu mer tomt.
De människorna som varit ute har gått till och från Manger square(krubbtorget) utanför Födelsekyrkan och fredscentret där det har stått ett stort militärtält som fungerat som sorgtält. Och där har det varit massor med folk, igår kom det bussar från andra delar av Västbanken.

Begravningen skedde i torsdagsförmiddag eftersom den muslimska traditionen säger att döda ska begravas så fort som möjligt. Sorgetiden är först tre stora dagar som sen följs av 40 officiella sorgedagar, det slutar med ytterligare en stor dag.
Människor som dör som direkt följd av ockupationen kallas martyrer. Och deras foton(oftast poserande med vapen...) trycks upp på stora som små planscher som sätts upp överallt.

Det har inte blivit ökat våld här, men det gäller att fortsätta hålla tummarna. Jag har nämligen stora svårigheter med att se att det skulle sluta här, det är inte riktigt traditionen.

Fredsförhandlingarna fortsatte igår, men det är nog inte så mycket förhandlingar längre.
I media är det mest smutskastning av den andra sidan från bägge parter. En del är allvarliga och sanna saker medans annat inte ens borde nämnas.

Att det ska vara så svårt att prata med varandra!

Eftersom jag var ledig igår så flydde jag tomheten och åkte till Jerusalem och Gamla stan. Jag började med souvernirshoppingen i onsdagseftermiddag-kväll i Betlehem, men sen stängde ju allt. Så jag fortsatte i det lite dyrare turisthaket igår. Kan väl konstatera att jag snart har grejer till ungefär samma vikt som tillåtna bagagevikten på planet... inte helt bra men än är jag inte där!

Och tack vare det så jag kan fortsätta shoppa i Betlehem idag. Kan dessutom konstatera att en affär här diskriminerar mig, de stänger kl 4 och innan dess är jag aldrig där.
D har de släppt in flera gånger efter att de stängt men mig vägrar de släppa in. Lösningen på det problemet är att vi går dit tillsammans idag, innan kl 4!

Om det är nånting som ni är vill ha härifrån kan ni ju höra av er. Det finns alltifrån leksakskameler som säger "I love you, i love you" till Jesus i olika utföranden.

Imorron är det palmsöndagen och vart firar man den bättre än i Jerusalem? Det satt killar och förberedde genom att fläta korgar av palmblad i de kristna kvarteret igår. Spännande!
(Och ytterligare ett tillfälle att shoppa farligt dyra souvernirer)

Och så en rolig grej, Facebook(en internationell internetsite där man kan hålla kontakten med alla vänner och släktingar som har ett konto där) har tagit politisk ställning. De bosättare som registrerat sig som boende i Israel har numera fått sitt hemland ändrat till Palestina. De bor ju på Västbanken som är palestinskt och faktiskt inte i Israel. Facebook går efter FNs gränser... och det gör ju inte direkt Israel - det är ju en stor del av problemet! Bosättarna är lite förgrymmade över facebooks tilltag... Läs här!
Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Palestina.

Israel bojkottar dessutom Al Jazeera nuförtiden eftersom de är för Hamasvänliga, gissa vad som kommer bojkottas nästa gång?


onsdag 12 mars 2008

återigen så där lite arg och förbannad

Idag ber jag inte om ursäkt för att det är långt och ev blir längre!

Precis som när man studerar så verkar allting så himla enkelt vid en första anblick. Men när man tittar lite djupare på det så blir det betydligt mer komplicerat eftersom allting är uppbyggt av små små delar som på något sätt samverkar med varandra och skapar det enkla. Sen vet man ju aldrig vad som kan hända när nånting förändras.

Lite så är det att komma hit, eller ja till vilket annat land som helst. Oavsett hur mycket man har läst och försökt förstå innan så blir det en helt annan sak att faktiskt uppleva det på riktigt.

Vid en första anblick så verkar det mesta relativt normalt, sen tittar man efter de felen man vet ska finnas. Och de hittar man relativt lätt.

Sen försöker man förstå varför det är fel och då hittar man alla de små delarna, som visar sig vara många fler än man trodde. De små delarna är även orsaken till att andra saker är konstiga och tillsammans blir det rörigt. Det slutar med att man inser att man inte kan titta på alla små bitar utan väljer de som man kan förstå eller som man tror att man faktiskt förstår.

Och sen drar man här sina egna slutsatser, vilka förändras lite ibland om man träffar människor av en annan åsikt. Ibland ser man lösningar och ibland förstår man inte alls hur det nånsin ska kunna lösas.

Grundproblemet här är fortfarande den israeliska ockupationen!

Men på de snart 60 år som gått sen Israel utropade sig som stat så har det blivit fler problem.

En del av problemen hör samman med ockupationen, helt eller delvis.

Andra problem är utvecklingsproblem som många länder utan ockupation också har.

Andra problem har kommit med västvärldens försök att hjälpa till här, vi har väl fortfarande inte insett att det som fungerar hos oss inte nödvändigtvis måste vara rätt och troligen inte fungerar klockrent i alla andra kulturer.

Här kallas 14 maj 1948 för al- Nakba, (den stora katastrofen), det var den dagen som David Ben-Gurion utropade Israel som en självständig stat.

Den andra katastrofen kom, enligt många palestinier, med Oslo-avtalet 1993. Efter det har antalet illegala bosättningar ökat kraftigt, kontrollen och förtrycket har ökat, muren har byggts och den palestinska myndigheten(enligt en del det värsta) skapats osv. osv.

Intifadorna 1987 och 2000 räknas som vinster. även om ingen riktigt kan visa vad de vann, men "vi visade iaf motstånd!"

Förra veckan skrev jag om IDFs räd i Betlehem efter massakern i Jerusalem och sökandet efter en islamic jihadledare, de rev hans hus. Jag skrev dessutom att de tog honom- fel fel fel.

Isåfall hade han ju inte kunnat bli avrättad i Betlehem för några timmar sen. Han och tre till blev ihjälskjutna i en bil i närheten av Babas Qaq(största korsningen i Betlehem där bussar och servicer stannade tidigare). Alla fyra stod högt upp på IDFs lista över "wanted palestinians". De blev dödade av undercover IDf (enligt media utklädda till araber... hur man nu ser ut då?).

Men det är faktiskt inte så att IDF är överallt på Västbanken och har koll på alla palestinier, då skulle soldaterna ju vara hotade på riktigt!

Näe, anledningen till att de griper eller dödar palestinier är oftast för att andra palestinier tipsar IDF om var de befinner sig, vad de gör för olagligt och när.
Samma palestinier som lever under ockupation och som säger att de vill ha slut på densamma. Belöningen för att ange någon kan vara lite pengar, ett israeliskt arbetstillstånd eller att ett olämpligt foto som innehas av IDF försvinner.
Många är fattiga här och behöver alla pengar som de kan få, antingen som rena pengar eller som arbete. En stor del av fattigdomen beror på ockupationen samt ökande matpriser samtidigt som de ev. lönerna inte ökar.

Men jag förstår verkligen inte varför man anger sitt eget folk, om och om igen. Har det någonsin hjälpt? Vad löser det för problem? Dessutom berättar man det för det som man anser vara sin största fiende, Israel.
Det är inte bara till Israel, ibland är det även till Fateh,(styrande partiet/gruppen här). De burar in några Hamasmän eller andra som de ser som sina palestinska fiender varje vecka.

Jag förstår inte själv varför inte Fateh eller den palestinska myndigheten försöker lösa det här problemet. Jag tycker nämligen att det är ett problem att palestiner sätts i fängelse eller dödas av Israel varje dag. Det minskar ju nämligen den palestinska befolkningen och man borde väl vara rädd om sina medborgare?

Så jag frågar de som jag tror kan ge mig ett svar, palestinierna själva.

De menar att de som styr idag är genomkorrupta, de som har pengar, en fin mercedes och makt är sådana som tidigare har varit israeliska collaboratörer.
Och alla tillsammans tycker de att de har heder och styrförmåga.
Till viss del så kan det kanske vara en anledning till att de får ha makt för Israel. Israel vet var de har dem och att de delvis har styrt dem och nu delvis fortfarande kan styra dem.

Det här är alltså samma människor som säger att de vill fredsförhandla med Israel och få till en två-statslösning. Israel å sin sida menar att de också vill ha, eller åtminstone ville ha, entvå- statslösning. Detta samtidigt som de fortsätter expandera bosättningar i fel del av den ev. två-statslösningen och dödar palestinier, dvs de som de förhandlar med.

Jag undrar om det verkligen är så att någon av parterna vill ha en två-statslösning. Det känns inte som att de styrande vill ha det. Och jag förstår varför människorna här inte förstår vad som händer.
Det är lite för många kockar i den här soppan, en del rör med samma slev andra, en del pepprar och andra saltar. Frågan är vem som reglerar värmen?

Finns det egentligen en enighet bland palestinierna? Finns det en enighet bland israelerna?
Ibland tror jag att man börjar i fel ände.

Det verkar som att Fateh har glömt bort att det faktiskt var Hamas som vann valet 2006. Människor som man talar med här menar att anledningen till att Hamas vann var för att de var trötta på korruptionen och tomma löften, de ville ha en förändring. Det blev en förändring till det sämre eftersom omvärlden, med USA och Europa i spetsen, bojkottade palestinierna och frös en hel del bistånd. Det problemet löstes genom att Fateh fick tillbaka makten... och då var det helt ok för omvärlden att ge bistånd igen.

Men är det hela sanningen? Det måste ju stå rättså klart för de flesta som har något typ av samarbete med Palestina att det är en hel del korruption och konstiga saker som pågår i toppen här.
är det så att så länge man vet att man kan styra så kan man ge pengar till den som agerar styrare?
Och att ett maktskifte förstör sättet att styra?

Men varför vill man då för allt i världen se till så att det blir demokratier i hela världen?
Demokrati innebär ju att folket styr och det om nånting underminerar ju andra länders chans att styra.

Ja, jag är riktigt arg på de styrande här och de länder som uppenbarligen styr fastän det inte är helt tydligt!
Det är bara de vanliga människorna som lider och som förlorar om och om och om igen. Jag förstår om man förlorar tron på sina politiker, och ideliga fredsförhandlingar och jag förstår varför man ändå på olika sätt försöker kämpa mot ockupationen.

Igår var det film på AIC som handlade om självmordsbombare. Det kanske låter konstigt men jag kan förstå att det händer. Det betyder inte att jag rättfärdigar det.
Jag har nämligen svårt att förstå hur många människor, barn, ungdomar, vuxna och åldringar, som upplever förtrycket och förnedringen, hör uttalande om utrensing av araber(för det talas högt om det), ser delar av sin familj och vänner dödas, torteras och sätts i fängelse kan leva ett relativt normalt liv utan att bli helt förstörda psykiskt.

Men det händer ju faktiskt, annars skulle det ju inte finnas palestinier här!
De är dessutom vänliga, inbjudande och generösa mot internationella. Varför?

Kulturen och för att de fortfarande tror att vi kan göra någon skillnad.
En av de första veckorna här träffade jag en olivman som var lite arg... han sa:

"Har det tagit er så här lång tid att förstå vad som händer här och att ni har ett ansvar!"

Då tyckte jag att det var väl lite väl hårt mot oss, unga mestadels europeer.

Nu förstår jag bättre vad han menade och JA, vi har ett ansvar om det så tar oss ytterligare 60 år att försöka lösa vad vi en gång har varit med och orsakat. Men lösningen är nog varken att övertyga Jordaniens kungahus om att ge araberna en egen öken eller att jobba på en två-statslösning.

Vårt arbete handlar mer om att se till så att människor(oavsett vilka människor och vart i världen) får tillbaka sin värdighet, att inte bli kränkta dagligen, att inte behöva leva under hot eller känna sig hotade, att de har rätt att leva som människor, rätt att ha sin egen religion, rätt att tillhöra olika grupper oavsett åsikt, rätt att växa upp och leva i frihet och rätt att existera.

Det kallas mänskliga rättigheter.
Och det ska gälla alla människor oavsett storlek!

Men det är bara att inse att vi har lite att jobba på... både hemma och borta.

Idag, torsdag och fredag, är det två nationella sorgdagar. Allting är stängt i Betlehem såväl i Beit Sahour, affärer, skolor och kontor. Det finns några taxis och servicetaxis som kör. Senare idag är det begravning och mest sannolikt stenkastning vid Rachels tomb, slutar troligen med skott och tårgas! Fortsättning?

Tydligen så hade de som blev martyrer igår slutat med sina militanta aktiviteter och skulle därmed inte längre vara på IDFs lista längre efter avtal mellan PA(palestinska myndigheten) och Israel. Vem litar på vem?

Det är tyst igen! Och idag vet nog verkligen ingen vad som kommer hända.

Ni får läsa och bilda er en egen uppfattning själva.
IMEMC
MAANNEWS
HAARETZ
JPOST

Svenska tidningars rubriker idag är "Nya raketattacker mot Israel".... varför tror ni att det blev nya raketattacker mot Israel inatt?

SVD har tagit bort sin artikel "Nya raketattacker mot Israel" och ersatt den med en betydligt bättre "Abbas till angrepp mot Israel". Tänk vad lite påverkansarbete kan göra!



Olika meningar

Blev linkad via mailen till en intressant hemsida idag.

Hemsidan tillhör en organisation som bevakar icke-statliga organisationer här i området (Promoting critical debate and accountability of human rights NGOs in the Arab Israeli conflict), specifikt de på Västbanken och Gaza men även några som finns i Israel.


Detta eftersom ”de får väldigt mycket pengar och har ett stort inflytande speciellt i FN och i enskilda länder...”. De tycker att NGOs kan vara/är ett problem eftersom de inte är riktigt kontrollerade och lägger därför själva ner ett stort arbete på att analysera dessa organisationer.

Organisationen är i sig självt en icke-statlig organisation... men den analyserar som tur är inte sig själv. Opartiskheten som den dömer de flesta organisationerna för, har de inte direkt själva.


Jag anser att själva grejen med NGOs oavsett var de finns är att de uppfyller ett behov som oftast finns. Utan att försöka vara en stat mer tillmötesgående än de som de är till för. Dvs de kan föra en grupps talan bättre än en stat kan eftersom de representerar ett färre antal människor. Jag gillar NGOs!


De flesta organisationerna kändes igen. Min egen organisation är enligt dem "extremely politicized NGO”. Jag är inte riktigt ok med den beskrivningen av organisationen men de aktiviteterna som de valt ut är relativt väl beskrivna. Men de missade oliverna...

De har även en lista med länder/organisationer som ger dessa oanalyserade organisationer pengar. Sveriges humanitära bistånd till Västbanken och Gaza har enligt dem ökat från 20 miljoner/år till 100 miljoner SEK/år från år 2000. Det är mycket pengar, men det finns kanske ett behov för dem...


Det är iaf mycket intressant läsning!

Min egen text här ovan bidrar inte direkt till en bättre förståelse här...jag vet det.


Men det visar hur lång avståndet mellan israeler och palestinier egentligen är. Och det är svårt att kunna ha en dialog eftersom analysorganisationen finns i Israel och de analyserade organisationerna återfinns i Palestina, och människorna som organisationerna består av får ju inte vara på varandras mark. Dvs de kan inte träffas. Det bidrar dessutom troligen till att det växer upp ännu fler NGOs på båda sidor som lobbar för varsin sida.


Annars handlar en del nyheter idag om vattenbristen i Israel. Om de inte räknade de vattenresurser som finns på Västbanken som israeliska så skulle vattenbristen vara ännu större.

Det här är ett torrt område som inte har mycket vatten till att börja med. Men sen så har det inte regnat så mycket som det brukar samtidigt som vattnet som finns har överförbrukats.

Vem förstår inte vart det kommer att sluta? Hoppas att det kommer att regna igen snart, annars kommer det att sluta dåligt.

Själv njuter jag av solen och värmen... men det har börjat bli riktigt kallt vid fem på eftermiddagarna så ska man äta glass får man göra det innan. Idag blir det shopping i Betlehem.


tisdag 11 mars 2008

Olivpalmer aka Olof Palme

Nån har precis lämnat tillbaka internetet efter att ha lånat det i 3 h...

Det är lugnt här igen, även om Abbas idag anklagar Barack för att sabotera fredsförhandlingarna
och i Gaza City demonstrerar idag djuren...

Gårdagen tillbringades mest slöande på kontoret, och fikandes på en norsk sockerkaka i solen. Kontorskören(B och I) uppvaktade med en engelsköversatt palestinsk sång, de sjöng väl kanske hellre än bra men det är ju tanken som räknas.
Som vanligt så är det ju arabiskalektion på måndageftermiddagar och efter diverse försening från svenskornas sida så lärde vi oss massor om palestinska politiska partier och om de kan eller inte kan tänka sig att fredsförhandla med Israel. För enkelhetens skull kan man väl säga att det just nu bara är ett parti som kan förhandla direkt(de gör det nu oxå) och det är också de som alltid har förhandlat. De andra kan antingen inte tänka sig att förhandla överhuvudtaget eller förhandlar endast om de tror att det gäller "riktig" fred. Det är lite komplicerat det här med fred och politik.
Nu vet jag iaf säkert varifrån några av de militanta brigaderna kommer ifrån... Men det finns några fler som stryker runt i periferin.

Sen blev det kalas, två sorters sockerkaka(alla kakor här består till minst 50% av socker...) och tårta. Detta sköljdes ner med Coca Cola. Te hade jag ju redan druckit tre koppar av.
Den yngsta tjejen i huset sjöng Happy Birthday och en palestinsk sång, medans en av hennes äldre systrar framförde olika danser.
Hon berättade även att hon fyller år på onsdag, så det är väl dags att leta efter en present till henne. Men det jag helst skulle vilja ge henne, frihet och en trygg uppväxt säljs tyvärr inte i någon butik här. Det får nog bli en bok på engelska, hon säger alltid "la englesi", (inte engelska), men det slutar alltid med att hon pratar engelska det lilla hon kan.

Det har blivit lite kallare, nu är det nog mellan 20-25 grader. Igårkväll var det så kallt att vi var tvugna att stänga fönstret på kvällen... ja, jag vet ni har nog inte direkt samma problem.

Har precis insett att det är mindre än en månad kvar här, gissa hur mycket som jag har tänkt att jag skulle göra men som jag inte har gjort. Jag har idag börjat ladda upp bilder som bara finns på datorn till nätet och börjat skriva lite berättelser. Jag ska oxå fixa en liten enkät till ungdomsgruppen som de kanske kan svara på. Och sen ska jag... göra massor.

Det mest pinsamma inslaget idag inträffade när S sa att vi kanske ses i Sverige i samband med en organisation som vad jag tyckte lät som olivpalmer. Jag tittade lite förvirrat på honom medan hjärnan snurrade på högvarv, vad är det för organisation, olivpalmer i sverige?
Han såg väl att jag inte riktigt förstod men han visste inte hur organisationen stavades. Sen övergick han till att prata om prime minister...

och jag sa; Fredrik Reinfeldt?

- No, no the assessinatted one.

- Ah, Olof Palme!

Det är inte helt lätt när man har hyrt ut hjärnan... men visst låter det lika, olivpalmer och olof palme.

Det finns nånting som heter the Olof Palme International Center, som arbetar för internationell förståelse och gemensam säkerhet. Icke-våldsmetoder och fredliga lösningar överlag. Spännande organisation med både fondverksamhet och riktig verksamhet.

De delar även ut ett årligt Olof Palmepris, 2007 gick det till Parvin Ardalan, en ung iransk tjej som arbetar inom den iranska kvinnorörelsen. Dock nekades hon att resa ut från Iran till Sverige i början av mars när hon skulle ta emot priset. Mycket tråkigt.
Jag tror att jag hört att SSU demonstrerade utanför den iranska ambassaden i Stockholm p ga det... lr?


måndag 10 mars 2008

Sverigekänsla

Dagen började med havregrynsgröt(svenska, ekologiska havregryn...) och lingonsylt, knäckebröd och Milkyway. Man kan tro att jag är i Sverige...

D och jag kollade rubriker i svenska tidningar igår(på nätet...). Vi möttes av:
Friidrotts-VM(inomhus antar jag...), det hade jag missat helt.
örebroaren Valdemar som har slagit löpbandsrekord, 27,7 mil har han sprungit på 2 dygn. Har han inget bättre att göra?
Och Carola("det är som att jag bränts på bål") har förlorat schlagern.
Idag kan ni dessutom titta på världens längsta öronhår på aftonbladet.se...

I svenska tidningar är det inte direkt tyst. även om artiklarna inte alltid känns helt relevanta.

Igår bröt Israels premiärminister tystnaden genom att berätta att de tänkter fortsätta bygga illegala bosättningar, 750 husenheter ska byggas öster om östra Jerusalem. Dvs inte direkt på Israelisk mark. Israel är dessutom högst berett att svara på all typ av hot mot den israeliska säkerheten, som vanligt lite oroande vad de orden egentligen innebär!
Försvarsministern uttalade sig i frågan om en palestinsk stat, "det är inte i linje med Israels säkerhetsbehov".
Men idag har de i alla fall lyft blockaden av Västbanken, bra.

Vad var det nu igen som fredssamtalen handlade om? Ja just det, säkerhet på båda sidor, en palestinsk stat, gränser, flyktingfrågan och lite till.

Vem sätter egentligen käppar i fredshjulen?

Abbas är inte direkt den uttalar sig mest frekvent, han uttalar sig när han måste fördöma något som antingen palestinier eller israeler gjort mot andra människor. Och det tar nog ett tag innan han vet vad han ska säga nu.

Egypten har nu iaf ett dokument som handlar om Gaza och dess framtid. Skulle kanske kunna vara en lösning men det kräver eftergifter från båda håll. Ganska stora oxå. Men det är ett bra initiativ!

Jag har svårt att se att fredssamtalen kommer leda till en fred. Men om USA sponsrar så kanske de ändå ska fortsätta samtalen, man vet ju inte när nästa tillfälle ges.

Om ni vill göra något speciellt idag så behövs det mer olivträd. Minst ett för varje husenhet som Israel bygger...

Förövrigt funderar jag på hur mycket tid som folk egentligen sitter på facebook... det kanske är tur att den sidan är blockerad här. Men TACK!

Det är bara halva kontoret här idag och vi har enhälligt beslutat att "det här är en sån här dag som vi nog egentligen inte ska jobba på utan istället sitta ute i solen och käka kaka".



lördag 8 mars 2008

Om jag var palestinier så skulle jag vara

INSTäNGD just nu.

Mer än vanligt faktiskt.

Om jag hade varit palestinier och bott i Gaza hade jag varit instängd på riktigt väldigt länge.

Om jag hade varit palestinier och bott på Västbanken hade jag precis blivit mer instängd än tidigare.

Muren har inte blivit färdigbyggd över en natt, men checkpointarna mellan Västbanken och Israel är sedan midnatt torsdag-fredag stängda för alla palestinier. De kommer att vara stängda fram till nästa söndag för att Israel ska kunna om-utvärdera situationen efter torsdagskvällens attack. Det är ju inte första gången som det är sådan bestraffning här och troligtvis inte heller sista.

Det kallas kollektiv bestraffning och är inte lagligt.

Vi som är internationella kan tydligen passera men pass, visum och packning kontrolleras nuförtiden riktigt ordentligt. Jag har inte själv försökt passera och har inga planer att göra det heller än på ett tag.

I torsdagskväll strax efter attacken i Jerusalem stormade IDF in i Betlehem. Ibland går det nog lite för snabbt...
Här bor(bodde...de hittade honom) nämligen en av ledarna för Islamic Jihad, i letande efter honom demolerades två hus(!). Islamic Jihad har inte tagit på sig ansvaret för attacken... men de som idag inte har något hus att bo i kan knappast räkna med varken en ursäkt eller en ersättning.
Israel har dessutom gått ut och hotat med att om de upptäcker att palestinier som bor i östra Jerusalem är inblandade i militant aktivitet så kommer dessa att förflyttas till Västbanken... (Själv undrar jag "Sen när bor det palestinier i Israel?, de brukar kallas araber.)

Jag tror inte att det blir säkrare för Israel för att de förflyttar sin "hot" till land som de ockuperar. Men jag jobbar ju iofs inte med säkerhet i Israel.

Jag har praktiserat som flykting i 20 h. Nu närmar jag mig att förstå hur instängd en människa kan känna sig av muren. Vi var ute på promenad på förmiddagen och för första gången sen jag kom hit gick jag mot muren tillsammans med någon som bor i ett flyktingläger.

En som menar att tystnaden är den största fienden. "Så länge människor pratar vet man att det inte är någon större fara. När tystnaden utbreder sig vet man inte vad som kan hända..."

Det är tyst just nu... från alla håll.
Fredsförhandlingarna ska tydligen fortsätta, det har Rice övertalat Abbas till iallafall. Frågan är väl fortsatt på vilket mandat som han egentligen förhandlar. Hoppas att han har med sig Gaza och alla andra!

Bosättarna på Västbanken är inte att leka med, större delen av de som dog i torsdags var Västbanksbosättare, attackerna från de beväpnade(!) bosättarna har inte precis minskat. Minst en fredagsdemonstration mot murbygget ställdes in för att arrangörerna kände att det inte var helt nödvändigt att provocera de närmaste bosättarna som var några av de som drabbades i torsdags.
Som vanligt hämtas unga killar varje dag från Västbanken för transport till Israel, sent igårkväll lyckades de skottskada alla tre som de ville ha tag i, en plockades direkt från ambulansen. Enligt israeliska militären hade de planerat en attack mot en militärgrupp som bevakar en av bosättningarna. Oavsett sanningshalten så är det tydligt att motståndet mot ockupationen(det är faktiskt det som är problemet) inte minskar.

Det är lite konstigt att veta att jag lever i ett område som är instängt samtidigt som livet här fortsätter precis som vanligt.

fredag 7 mars 2008

Våld föder våld!

Oavsett hur mycket väldigt många som idag faktiskt blundar för det faktumet, så är det faktiskt så.

Jag är oerhört trött på allt som börjar på t och slutar på någon typ av error.
I varenda nyhetsinslag nämns de orden framförallt när det är någon från länderna Israel eller USA. Jag bor mitt ibland dem och känner inte en enda, är inte det konstigt så säg.

Själv lutar jag mer och mer åt att det har blivit error i huvudena på alltför många.
Gör man en sak så får det konsekvenser, positiva så väl som negativa. Och det gäller alla.

Inatt samlades FNs säkerhetsråd, jag kan inte uttrycka den lättnad som jag känner över att det inte blev något uttalande. Om de inte kunde uttala sig förra veckan så ska de inte uttala sig idag!

Det löser ingenting att fortsätta dödandet av människor här. Problemet är väl att de så gott som döda fredsförhandlingarna inte har heller kommit nånstans.

Nu är det bara att vänta och se vad som händer. Och det är ingen trevlig väntan. Alla pratar om hämnd. De som firade(olämpligt i mitt tycke) i Gaza inatt kan nog inte känna sig alltför säkra på att fira de kommande dagarna.

Själv är jag nuförtiden ledig på fredagar och söndagar. Får jobba lite längre de andra dagarna men det gör inte så mycket. Imorron är jag oxå ledig, det är internationella kvinnodagen och KFUK har gett alla sina kvinnliga anställda ledigt. Det är bra att jag arbetar på ett KFUK/KFUM samverkanskontor... lördagen ska troligen ägnas åt kvinnodemstration i Betlehem.

Nu ska jag äta glass i solen och värmen!

Vi höres och synes

torsdag 6 mars 2008

Sommar

Det är faktiskt det. Visserligen inte palestinsk sommar eftersom den är "olidligt varm!" Men det är helt klart svensk sommar, det är varmt ute när jag går upp vid sju- halv åtta, det är varmt hela dan och sen är det varmt vid 11-12 på kvällen oxå. Efter några veckor med moln, regn och snö och sol inemellan men rättså kallt, så är nu vantarna, mössan och fleecen snart undanstoppade. Jag har inte riktigt vågat lägga undan dem... tänk om det blir kallt igen. Värmaren har inte varit igång på flera dagar det är tillräckligt varmt i lägenheten iaf.

Eftersom jag tycker att det är sommar så klär jag mig därefter... de flesta omkring mig går fortfarande omkring i stickade, långärmade och i några fall långhalsade tröjor. Affärerna har vinterrea vilket innebär att man kan handla billigast(här är ju allting billigt från början) om man vill ha varma kläder. Vårkläderna kanske kommer nästa vecka.

Glassen har kommit till affärerna. I stort sett samma glassar som i Sverige, magnum å de. Jag trodde ärligt att sandwich var en svensk glass... (Ja, jag vet att namnet inte är helt svenskt- men kan du göra reklam för en smörgåsglass?) Det är den uppenbart inte.
Säsongens smak här är hälften choklad- och hälften vaniljglass, pepparkakssandwich finns iaf inte överallt. Idag ska jag testa nån glass som inte finns i Sverige.

Klippte mig häromdan. Intressant upplevelse. Det var 1 frisör, han använde saxen och tog betalt. Sen var det 3 medhjälpare som tvättade hår, fönade och stylade och sopade golvet. Det var faktiskt en rättså effektiv frisörsalong, även om det är ovant att det är tre människor som jobbar med ens hår på ett frisörbesök.

Idag diskuterar vi struktur här på kontoret, mycket intressant!


Två chanser att få åka hit.... ANSöK!

KFUK-KFUM ungdomspraktikant, senast 13 mars. Flera ställen än hit men du måste vara under 30 år.

Följeslagare i Israel och Palestina, senast 31 mars.


tisdag 4 mars 2008

Gårdagen och foton

Bjuder på lite bilder från igår och tidigare. Börjar vid Gaza, fortsätter till Gallillen, missar snön och olivplantering, runtom på Västbanken och Haifa. De sista bilderna är från Betlehem igår.

Gårdagen spenderades mest på kontoret och som jag kanske har nämnt tidigare så skulle jag ju lika gärna kunna vara i Sverige. här märks ingenting annorlunda.
Vid fyra gick jag och M upp till Betlehem, i närheten av Rachels Tomb och "mitt" flyktingläger Al Azzeh hade då ungdomar(läs killar) och soldater clashat hela dagen, från tidig morron till halv fem. Det började med stenkastning mot muren och vakttorn och slutade med tårgas- och skottbeskjutning. En av bilderna visar vad vi såg när vi kom dit vid fem, såg en himla massa lök också. Läs mer här. Förhoppningsvis stannar oroligheterna vid det här. Annars var det lugnt i stan igår, men stämningen "undrar vad som kommer att hända nu" var inte speciellt behaglig.

Dagen avslutades med i mitt tycke lite väl arrangerad ljusmanifestation, men men det var en manifestation!

Jag har jobbat mellan internetavbrotten och så det har tagit hela dan att skriva den här bloggen.

måndag 3 mars 2008

Och hur bra gick det?

Fredsförhandlingarna som redan från början hade grus i maskineriet från båda sidor, har stoppats. Och väl är väl det.
Hur kan man fredsförhandla när grupperingar från båda sidor inte är med i förhandlingarna och uppenbarligen inte är beredda att delta?

De senaste nyheterna är att Israel dragit sig tillbaka från Gaza, hur mycket vet jag inte.
Oroligheterna spred sig igår över Västbanken med resultatet död, förstörelse och skador.

Själv satt jag mest hemma och funderade över hur snett det egentligen har gått.

Dagen då jag kan sluta "tända ett ljus för en fred" verkar oerhört avlägsen.


Till dig som valt att kommentera anonymt, och till alla andra.
Mitt inlägg i lördags referar klart och tydligt till vad som hänt mellan onsdag och lördag. Dödssiffran har sedan dess tyvärr stigit än mer.
Antalet döda är i mitt tycke alldeles för stort! En israel eller en palestinier är en för mycket.
Om man vill arbeta för fred kan man inte försöka förgöra alla som man tror sig veta är fiender.

Det skapar bara mer motstånd, på båda sidor.

Helt klart är att det finns personer och grupperingar, både palestinier och israeler, som går till ytterligheter för att förhindra en fred. Människor som tyvärr inte ser längre än deras egen näsa räcker och som därigenom skapar stort lidande för många andra.

Jag är inte med och strider. Och för mig är det obegripligt att så många människor måste dö. Oavsett om det är unga killar i 10-13 års åldern på en fotbollsplan eller några som faktiskt har varit aktiva i det du kallar "strider".

Jag är inte i Gaza. Men jag skulle inte kalla vad som har föregått i där den senaste veckan strider. Massiva flygattacker och invasion på marken för att döda, mot spridda raketutskjutningar och stenkastning för motstånd mot ockupationen, uppfattar inte jag som strid.
Det kallar jag massaker!

Det finns flertalet nyhetssidor på engelska som du kan använda för att försöka se vad som händer här från mer än ett håll. Jag vet att det inte är enkelt men det skadar inte att se det från den andra sidan.

Vill du föra den här diskussionen vidare kan du leta upp min e-postadress, om du inte har den så finns den i något tidigare inlägg, och maila mig.

lördag 1 mars 2008

Kontraproduktivt?

Hur kan någon rättfärdiga det som sker på och vid Gaza-remsan?
Jag kan det inte.
Och jag hoppas att ingen av er kan det heller.
Senaste dödssiffrorna sedan i onsdags är 1 israel och 78 palestinier(en tredjedel är tydligen barn). Och ännu fler skadade på båda sidor.
Det är ett väldigt ojämnt krig. Och frågan är vem som egentligen vinner på det?

Raketerna från Gaza fortsätter avfyras, och Israel har gått in i en markoperation i ett flyktingläger i norra Gazaremsan. Jag vill inte veta hur mycket militär som Israel har stående vid gränsen och baar väntar på att gå in i en ännu större markoperation.

Hur många fler kommer att dö?

är det värt att ens spekulera i det?

"On Friday Matan Vilnai, Israeli deputy Defense Minister said that "The more [rocket] fire intensifies and the rockets reach a longer range, they (the Palestinians) will bring upon themselves a bigger holocaust because we will use all our might to defend ourselves," Matan Vilnai told Israeli army radio."

Palestinska presidenten Abbas idag : "It's very regrettable that what is happening is more than a holocaust,"

fredag 29 februari 2008

Dagens uppdrag - mail

Jag har mest skickat och tagit emot mail hela dan idag. Delvis i ett försök att fixa lite tills jag kommer tillbaka och delvis för att fixa en artikel med medföljande foton till sverige... plus åtminstone ytterligare fyra mail

Jag förstår inte hur svårt det kan vara att fixa den här internetuppkopplingen! Lagom tills jag har skrivit klart ett mail så har vi ingen uppkoppling! Vilket gör att det tar en dag att skicka mail. Är nog lite för beroende av internet, men det är livsnödvändigt när man är långt ifrån Sverige och alla er.

Om jag tyckte att det tog lång tid att skicka mail så är det ingenting emot när jag ska bifoga högupplösta bilder! Idag kan jag nog lätt bli beskylld för att andra får stressproblem och magsår... Råkade dessutom skriva "jag skickar bilderna på studs!", två-tre timmar senare brukar nog inte riktigt betecknas som på studs..

Men jag ska inte klaga. Det är varmt och skönt ute och fåglarna kvittrar. På väg till kontoret behövde jag varken ha vantar eller jacka utan kunde nöja mig med en tröja och en öppen fleece. Det är lyxigt eftersom det är sista februari idag. Jag ska snart gå ut och njuta.
Jag tror att myggen har kommit tillbaka, de har varit borta i 1-2 månader nu, det är väl ett vårtecken.

Imorron ska jag på studiebesök till ett universitet - spännande!
Och söndagen ska tillbringas så långt ifrån en dator som möjligt och så avslappnat som möjligt.

Nu galopperade det precis förbi två hästar utanför kontoret.

Om ni undrar varför det allt som oftast blir så långa inlägg så är det för att ingen stoppar mig. Det finns ingen som säger max 4000 tecken eller högst 4 sidor, om det skulle vara någon som sa det, så skulle det bara bli hälften så långa inlägg men med dubbelt så mycket fakta!

Bara så ni vet.

Fredagstipset är att läsa månadsrapportena på KFUK-KFUMs hemsida, det kan ju vara intressant att läsa vad andra har för sig.


torsdag 28 februari 2008

Carl Bildt intervju

Intressant intervju med Carl Bildt i SVD, 20 februari (jag är lite efter tiden...)
Spännande att inte ordet ockupation, eller ens något närbesläktat finns i artikeln!

Nyckelord är "palestinska frågan", "Gaza" och "fred i Mellanöstern". Som det bara fanns en palestinsk fråga, endast ett problem "kriget vid Gaza" och att en fred i mellanöstern skulle öka säkerheten i europa.

Han nämner det svenska statliga biståndet(kontanter till den palestinska myndigheten) som "socialbidrag till Palestina"... en rättså bra förklaring.

I slutet av artikeln nämner han en internationell närvaro, NATO eller EU. Jag köpte i lördags Jerusalem Post för första gången, där fanns det mycket intressant att läsa.
Bland annat en artikel om en ev. internationell styrka(NATO) på Västbanken, en äldre israelisk general sa ungefär så här "om vi lämnar över kontrollen över västbanken till NATO innebär det att vi(IDF) inte kan gå in och avlägsna säkerhetshot hur och som vi vill".

Helt korrekt uppfattat, jag tror att tiden till att IDF, på Västbanken och runt Gaza, ersätts av en internationell styrka är långt borta.

Jag har inte hel koll på vad svenska UD egentligen bedriver för politik, eller om de har ett ställningstagande överhuvudtaget.
Och det verkar inte som att utikesministern vill prata om det, om det finns.

onsdag 27 februari 2008

Bensinstrejk

Datorn hänger sig så fort man kopplar in en kamera, så ni får vänta ett tag till på bilder, sorry!

Jag har glömt att berätta om bensinstationerna... en liter bensin kostar ungefär 6NIS(~9 SEK) här. Vilket är dyrt om man jämför med allting annat. Om man jämför med bensinpriset i Sverige där folk dessutom tjänar mer pengar än vad man gör här så är det nästan underligt att man köper bensin överhuvudtaget. Men bil måste man ju ha, här är det ju ingen som går!

Nu är det dessutom strejk/bojkott på bensinstationerna i Beit Sahour, jag går förbi båda två på vägen till och från kontoret det är möjligt att det är strejk på alla stationer i hela Betlehemsområdet men jag passerar inte förbi alla... Det går alltså inte att tanka!
Anledningen till detta är att alla bensin till Västbanken tillhandahålls av en israelisk(såklart) leverantör som nu har bestämt sig för att flytta stället där bensinstationerna hämtar bränslet från Betlehem(checkpointen där man kan ta bussen igenom och där muren ännu inte är färdigbyggd) till ett ställe närmare Hebron, Um Salamoneh(där man oxå demonstrerar varje fredag mot muren...).
Dvs det är en betydligt längre sträcka att transportera bensinen och dieseln nu än förut. Bensinstationerna i Betlehem vägrar betala den längre transporten och hämtar/köper alltså inte längre bränsle.

Flytten av godsstationen är en del av Israels plan vad gäller varuinförsel och antalet "hål" som kommer finnas i muren. Men det är troligen oxå en del av T. Blairs planer för att stärka den palestinska ekonomin... hans planer sammanfaller då och då med Israels planer - även om de motarbetar varandra. Israels plan är att stänga till runt Betlehem eftersom det ligger lite nära Jerusalem, tony Blairs plan är att stärka den palestinska ekonomin genom att samarbeta så mycket som möjligt med Israel.
Det här gör att strejken/bojkotten inte bara handlar om transportpriset utan om att försöka ändra de framtida planerna för Palestina.

Jag tycker att det är bra att de visar vad de tycker!
MEN, vem är det egentligen som blir lidande? Det kommer ju ändå att sluta med att de måste köpa bensin från Israel, annars kommer de ju att går i konkurs och frågan är hur många dagar till som folk här har bensin i sina bilar till att köra omkring. Här tankar man nämligen aldrig full tank pga priset... Det finns naturligtvis andra sätt att skaffa sig lite bensin men frågan är hur länge det funkar. Imorron har de strejkat i en vecka!

Det gör ju oxå att det är lite miljövänligare i Betlehem denna veckan! Fortsätt strejka!

Igår uttalde sig Olmert och Abbas, de är pessimistiska till att nå en lösning på "situationen" inom det här året. Det är bra att de kan vara realistiska och att de faktiskt fortsätter samtalen. Det kommer alltid att finnas människor och grupper på båda sidorna som vill nånting annat och som visar det på olika sätt. Men det kan inte fortsätta så här.
Om det har varit så här i 60 år så kan man nog inte begära att det ska bli en snabb lösning, speciellt inte på de stora frågorna. Förresten vet jag inte om det finns annat än stora frågor.

Tack för kommentarerna! Idag är det vår här... Och ni som vill mig nånting på facebook... senare idag ska jag leta upp en dator med facebook så jag kan besvara kommentarer och lägga till folk som mina vänner!

tisdag 26 februari 2008

7 svåra år

dagen började inte så bra... datorkrasch, flertalet strömavbrott (och gissa om jag inte sparat dokument...) och det vanliga sega internetet gjorde att jag önskade att jag råkat försova mig flera gånger om idag. Dessvärre/bättre gjorde jag inte det. Och än har den inte slutat....

Större delen av förmiddagen användes till att skriva rent olivplanteringsdokument, jippie näe..

Efter lunch åkte jag och B, olivträdskoordinatorn till Husan, en liten palestinsk by utanför Betlehem för att träffa Mahmoud. Mahmoud har ett olivfält inne i bosättningen Betar Illit, vi är såklart på Västbanken så den är olaglig.
Jag har varit på Mahmouds fält förut, det var där jag förlorade min första kamera när jag plockade oliver... ännu inte upphittad. Jag höll hårt i kameran idag!

Vi var där för att dokumentera hans förstörda och delvis upprotade olivträd... Om Mahmoud slutar besöka sitt olivträdsfält, som är klassad som jordbruksmark(innebär att man inte får bygga hus där) så kommer bosättningen att utvidgas efter att marken klassats om. Vi fick se två stora hål i staketet, ett förstört skjul och 10-20 små olivträd som var ordentligt förstörda. Han har fått olivträd från JAI, eftersom hans fält ligger lite för nära en bosättning och det är mark som helt klart är hotad!

På väg till Husan genom Beit Sahour mötte vi två IDF-bilar, det är inte så vanligt att man ser dem i Betlehem och jag har aldrig tidigare sett dem i Beit Sahour. I centrala Beit Sahor såg jag 5 stycken... samma tid som de flesta barnen och ungdomarna är på väg hem från skolan, de flesta går dessutom igenom centrala delarna. Många stod upptryckta i klungor vid väggarna och det var lätt att se både ilska, rädsla och hat i deras ögon. Bakom olivträden stod unga killar och kastade sten mot soldaterna.
Som jag skrev igår så är stenkastning inte ansett som våldsamt motstånd...

Det värsta är att det inte verkar ha funnits en anledning för IDF att gå in i Beit Sahour överhuvudtaget!
Vem provocerar vem egentligen? Nu ska jag gå hem och ta kort på stenresterna på gatan.
Och ja, jag ska ta det försiktigt!

Här kan ni läsa och titta!

måndag 25 februari 2008

Trött

Hehe, det blev lite långt. Ni kanske kan läsa det i etapper....

Det har varit två-tre jobbiga veckor de senaste veckorna. Både fysiskt och psykiskt.

Fysiskt eftersom det var ett tag sen jag arbetade på riktigt... och det här med att gräva hål för olivplantor fungerar bra så länge det är bra jord. Problemet är att det inte finns så mycket jord här... det är mest sten. Om man dessutom sen väljer att plantera olivträd, världens mest tåliga träd så kan man plantera dem nästan varsomhelst.
En av bönderna som vi planterade hos hade haft en stenfabrik(demolerad sen 20 år tillbaka men stenen ligger där fabriken låg), och på den marken skulle vi plantera träd- mer sten än i ett stenröse hemma!
Helt klart den jobbigaste dagen av alla! Men de bjöd på god mat, klassisk mansaf(jordaniens nationalrätt) med kyckling istället för får...

Psykiskt eftersom jag nu ser problemen med ockupationen på ett lite mera sammanhängande sätt. Min chef här säger "man ska inte titta alltför djupt på problemen här, då blir man bara deppig...". Helt sant men ibland måste man titta lite djupare för att försöka förstå varför det är som det är och om man faktiskt skulle kunna göra nånting åt det. Men ibland blir det lite för mycket, vi praktikanter/volontärer är ju med hela tiden och frågar frågor till organisationerna som vi träffar. Deltagarna i olivplockningen har lika mycket frågor till oss, oftast i ett försök att får ett mer västligt svar på de mer västliga frågorna. Det är mycket intressant att vara med ett gäng människor i blandade åldrar med olika förkunskaper om ockupationen. Speciellt när det är äldre amerikaner...men de kanske faktiskt kan ändra någonting.

Mitt i all ockupation träffar man inte bara alla NGOs (nån har nämnt 4000 stycken, inte helt otroligt...) utan också människorna som lever här. Att höra DCI(defence for children international) prata om barn som sitter i fängelse är jobbigt.
Men det är ingenting mot att träffa Ziad, en kille på 16 år som redan suttit i fängelse 4 gånger, och som återigen är efterfrågad av IDF. Hans brott är att kasta sten - det mest fredliga(anses av de flesta palestinier vara motstånd men inte våldsamt motstånd) alternativet till att stå emot ockupationen här! Demonstrerar man här vet man att man kommer att bli tårgasad, möjligtvis skjuten och troligen fotad av IDF (blir man fotad hamnar man i IDFs register och får troligen aldrig nånsin tillstånd att sätta någon fot utanför en Västbanks checkpoint igen).
Frågan är väl mest på vilket sätt det hjälper att sätta 14 åringar i fängelse? Motståndet mot ockupationen minskar inte direkt!
IDF= israeli defence forces, Israel har ingen militär... bara försvar. Är det inte det Sverige oxå har?

Förra veckan tillbringades med tre norska KFUK-KFUMare, en lite äldre och två lite yngre. Gemensamma nämnarna var olivträd och aldrig varit i Palestina. Det är då jag upptäcker att jag har vant mig vid det mesta här.
  • Här använder man t.ex. inte kniv när man ska äta, det är jobbigt de första två veckorna... nu har jag mer än svårt att använda kniv, använder hellre sked eller gaffel.
  • Trafiken, bilbälte används endast när man åker bil på bypassvägarna(stora, breda, asfalterade höghastighets vägar som förbinder bosättningarna med varandra och Israel, palestinier får i vissa fall färdas på dem) och körkortet fås troligen i en hummusburk...
  • Säkerheten, jag tycker fortfarande inte att det är speciellt kul att gå igenom checkpointarna men jag har liksom vant mig lite nu. Det är oftast smidigt att gå igenom om man är internationell, men eftersom man aldrig är själv i en checkpoint så ser och hör man hur palestinierna behandlas och det handlar inte om säkerhet. I så fall skulle ju alla, oavsett härkomst, bli lika granskade. Nånting som faktiskt händer när det är nya soldater i checkpointarna.
  • Soldaternas dåliga engelska, så länge de inte vill mig nånting så är det ju lugnt. Vi gick omkring i Hebron förra veckan och då måste man då och då visa passet. Vid två tillfällen mötte vi soldater som inte kunde en gnutta engelska, och som ville se våra pass, problemet var att de inte visste vad pass eller land heter på engelska... Och när vi sa "passport?" såg de helt förvirrade ut, när vi sen räckte över passen sken de upp och blev jätteglada.
  • Palestiniers övertro på sig själva och teknik, hotellet vi bodde på(bodde förresten på hotell i betlehem förra veckan...) har enligt lonely planet, trådlöst bredband. Enligt datorerna fanns det ingenting. Enligt killen i receptionen"it does'nt work everywhere..." Troligen fungerar det inte alls, mest troligt har det aldrig funnits något. Vi tillbringade därmed kvällarna på ett av de tre mer västliga kafeerna, lite mycket chokladkaka och latte...
Jag kan fortsätta ett tag till men jag har mer att berätta så jag skippar det idag!

Det snöade förresten igen förra veckan...nu vill jag ha vår, mandelträden håller på att slå ut- ser typ ut som körsbärsträd.

Semestern på 24h i helgen tillbringades i Haifa. För att göra det lite mer spännande så bokade vi inget hotellrum innan. Utan löste det på tåg/bussstationen i Haifa, det mesta visade sig vara bokat.. så vi hamnade på ett kloster. Helt rätt ställe att bo på om man vill besöka Elijahs(står nog om honom i bibeln...) grotta precis nedanför eller museet som promotas genom "museet om båtarna med judiska flyktingar under 30- och 40talet som inte fick tillstånd av britterna att komma in i Haifa". De flesta hamnade i flyktingläger på Cypern innan de i slutet av 40-talet i samband med statens Israels bildande kom till Israel, men en del blev deporterade tillbaka till Europa främst Frankrike ochTyskland. Intressant eftersom det är en del av historien som jag inte hört så mycket om tidigare men också för att det fanns dokument från 1945-48 som handlar om samma situation som idag.
Hur landet ska delas så att invånarna ska var jämnlika och ha lika rättigheter, den kampen har om två månader pågått i 60 år!

Efter att ha tröttnat på museum och historia travade vi in till centrala delarna av Haifa och käkade otroligt god sallad på en utomhusrestaurang. Restaurangen bjöd oss sen på efterrätt, kanafe, ser typ ut som någon typ av morotskaka men består mest av socker, vatten, färgämne, getost och pistagenötter - mkt gott och mäktigt.
Haifa är en plats där israeler och araber, mest kristna, lever sida vid sida fredligt. Det är lite svårt att uppleva det på en semesterdag så vi njöt mest av att vara lediga. I Haifa finns det en religion till, som om det inte skulle räcka med tre. Här är även den centrala plasten för Bahais, de har en otroligt stor och välskött trädgård(100 trädgårdsmästare), men där kom vi inte in eftersom vi inte hade bokat en guidad tur...

Jag trivs bra här, om det skulle ha undgått nån.
Människorna är trevliga! De allra flesta iaf...
Och så länge man kan stänga igen örona lite när man går genom Betlehem när det är mycket killar och män ute så hör man knappt inga kommentarer. De dagarna som man inte lyckas så bra med det och är lite trött, är risken snart stor för utdelning av en rak höger... kommentarerna som inte är okey att ge till de palestinska haglar över internationella!
En palestinsk killkompis erbjöd sig att lära mig alla dåliga kommentarer, jag tackade nej, det man inte vet det mår man inte dåligt av. "Moozas"= snygga bananer är enligt honom positivt!

Palestinska män är väldigt rak på sak, speciellt till internationella.

Häromkvällen stod jag utanför en restaurang i ett avbrutet telefonsamtal. Då kommer det två män i 40-50 års åldern till restaurangen, vi hälsar. Den ena stannar och presenterar sig "Jag heter Sam, min bror känner igen dig" säger han och pekar på sin bror.
En man jag inte har lagt märke till förut.
Sam fortsätter "Jag såg dig igår, kan jag få dit telefonnummer?"

Det finns liksom bara ett svar: nej!
Det är inte så att de tar det varken som nånting positivt eller negativt, de säger "Vi ses". Och troligen så ses vi, eller jag syns men jag orkar inte se alla som tittar.

De vanligaste frågorna är vad heter du, var kommer du ifrån, vad gör du här, har du pojkvän?

Man kan besvara den sista frågan på tre olika sätt: ja, nej eller det har du inte med att göra.
Så här går det beroende på hur man svarar, och svaret beror oftast på om vilken typ av diskussion som man vill ha:

- JA. Tyst en stund och sen "Men du är ju här för en så lång tid... vad tycker du om palestinier... är det verkligen ett bra förhållande om du kan åka hit... jag är singel... du kanske ska gifta dig här istället"

- NEJ. Pang på, "Åh, jag förstår inte varför du är singel men jag är ju oxå singel/har en ogift bror/kompis... du skulle bli en bra palestinsk fru... kan jag få ditt telefonnumer...om du gillar palestina så ska du ju stanna"

- Det har du inte med att göra. Tyst ett kort ögonblick och sen "Varför vill du inte svara... jag skulle ju kunna ta ditt telefonnummer, eller du kan få mitt... det är svårt att hitta rätt person, men palestinier är trevliga...är du lesbisk..."

Problemen är olika beroende på i vilket sammanhang, men ibland blir jag lika störd på "mina" problem som på problemen orsakade eller skyllda på ockupationen.

Lunchen idag var makluba(ris, blomkål och kött serverad med youghurt)... och jag hoppas kunna ge er några foton snart men internetet fungerar fortfarande så där och då är det svårt att ladda upp bilder. Två av mina bilder finns på olivplanteringsbloggens senaste inlägg, ett föreställer tre barn från YWCA i Jerikos förskola och det andra patrullerande soldater bland olivträd i Hebron.

lördag 16 februari 2008

Gaza YMCAs bibliotek nerbränt

Det har under en lång tid varit en svår situation i Gaza och även om jag inte har rapporterat om det så är Gaza remsan fortfarande under blockad. Raketbeskjutningarna in i Israel från Gaza minskar inte och det gör inte heller Israels attacker mot Gaza.

Men det är inte bara konflikter mellan Israel och Gaza utan uppenbart även mellan människor i Gaza.

Igårkväll satte beväpnade män eld på YMCA i Gazas bibliotek. För er som inte vet så är KFUM och YMCA samma organisation, en kristen ungdomsorganisation. Samma organisation som jag tillhör och anledningen till att jag är här!
Generellt kan man säga att behovet av organisationer som arbetar med ungdomar är skriande stort över hela de palestinska områdena, och med den rådande situationen i Gaza behövs de ännu mer.

Läs om YMCA i Gaza i IMEMC artikel och artikel
Läs om YMCA i Gaza i BBC artikel
Men man kan även googla på det.

Jag tycker att det är fruktansvärt tråkigt att det finns människor som vill skapa än mer splittring, osäkerhet och kaos i en redan svår situation.
Oavsett om det beror på en av omvärlden skapad irritation mot kristna genom återpublicering av Muhammedkarikatyrerna(nånting jag tyckte var lite onödigt...) tidigare i veckan eller någonting annat.

Vill ni stödja Gaza YMCA kan ni göra det genom KFUK-KFUM Sverige som sedan många år samarbetar med YMCA i Gaza.

Kommande vecka finns jag på den norska olivplantningsbloggen

torsdag 14 februari 2008

Allt och inget

Vädret är minst sagt varierande den här veckan, idag har det regnat, haglat 2 gånger och nu åskar det, mittemellan har oxå solen skinit(?) 5 minuter åt gången. Ryktena säger snö vilket den här stormen nog skvallrar om. Fönstret närmast mig blåser upp ifall vinden blir för kraftig, så jag hoppas att det snart slutar blåsa.

Dagens lunch var köttfärssås och spagetti, brukar vara en god maträtt men det är inte min favorit här. Kan bero på att första gången som jag åt det här, var det fårkött... inget jag rekommenderar! Sen dess tar det verkligen emot att äta köttfärssås, eftermiddagen ska delvis tillbringas på cafe innan arabiskalektionen vilket gör att jag inte heller idag kommer svälta ihjäl.

Tisdagens besök på ett köpcentrum i Jerusalem var bra. Ibland behöver man komma undan verkligheten ett tag och gå i sin vanliga värld. Tanken var även bio men det hann vi inte riktigt med, 3 tjejer på köpcentrum var upptagna med att gå i affärer....

Ni som väntar på att jag ska besvara ett mail lr två ka nog få vänta ett tag till... vi har internet ca 5 minuter åt gången och då i modemhastighet. är lite väl bortskämda med bredband... Fantastiskt bra att någon blockerade facebook, you-tube, messenger osv för att det ger oss ett bättre internet!!

Efter att julsakerna plockades undan i butikerna så var det mesta fortsatt rött... allt inför uppladdningen inför Valentines day. Det är bara röda kläder i skyltfönstren, blandat med vita STORA nallar och rosa hjärtan. På vår gata är musikaffären, väskaffären och billiga smyckesbutiken helt röda. Häromdagen var jag så influerad av det så jag trodde att det fanns en möbelbutik specifikt för Valentines day... efter ett tag insåg jag att den affären nog alltid heter Valentines furniture!

tisdag 12 februari 2008

Aprilväder

Konflikten handlar inte om religion! även om det är lätt att tolka det som det när jag skrev... mamma skickade ett mail och skrev "Om du inte kastat bort bibeln kan du läsa Jesaia 58:6-7... Det är just vad ni håller på med!"
Och det är det ju, problemet är väl att jag började läsa i fel ände av den stora boken och tillsammans med vad bosättaren sa så får man lätt en liten sned bild för ett tag.

Efter några dagar så är det lättare att vara objektiv! Nästa vecka är det dags för resa igen... det är 4 norska ungdomar som ska plantera olivträd, kolla vad YMCA och YWCA gör här och sen ska vi träffa följeslagarna i både Hebron och Betlehem!

Och jag lovar nybörjarmisstaget med löken kommer inte att inträffa igen... om vi hade blivit tårgasade när vi demonstrerade vid Gaza så hade jag ju inte glömt den. Åh, vad det är lätt att skylla på nån annan...

Här är det aprilväder... igår varmt och soligt på dan, kallt på kvällen, regn på natten och mulet idag. Jag njuter av den "svenska" våren medan palestinierna menar att vår det är det i april!

Christer Sjögren i melodifestivalen! OJ... kanske inte missar så mkt. Var låten dessutom på svenska så att den ska översättas ifall han skulle vinna?

Idag blir det troligtvis ett besök i Jerusalem... på ett köpcentrum... observera att jag ska till vad vissa kallar "europa".

Det kommer bilder från förra veckan, som vanligt har jag tagit massor med foton och en hel del riktigt bra!

lördag 9 februari 2008

Resultat av undersökningen

Jag började ju en undersökning i november... den bestod i att jag skickade tre vykort från Jerusalem och tre vykort från Beit Sahour, 14 november. Här kommer ett av resultaten.
Jag skickade dem till samma tre personer för att kolla hur lång tid det skulle skilja... En av dessa tre personer har NU fått mitt Beit Sahour kort 3 månader senare, Jerusalem kortet kom fram efter drygt en vecka.
Det är lite skillnad beroende på vartifrån man skickar saker.
Och eftersom det tar nästan en månad att skicka paket hit så kan ju ni som tänker skicka milkyway till mig kanske skicka det nu så kanske jag får det innan jag åker hem.

Imorron är sista dagen med olivplanteringsprogrammet, ska bli lite skönt att få vara lite ledig lr åtminstone sluta kl 3 istället för sent.

Såg förresten att melodifestivalen börjar idag, när slutar den? Jag minns den gamla goda tiden då det faktiskt bara var en tävlingsdag, det var tider det.

fredag 8 februari 2008

Tårgasad!

Vi började med att plantera träd på ett fält som var bland de första som jag såg när jag kom hit, utan att det kom några soldater. De dök upp när vi satt oss i bussen och skulle åka därifrån. Planen var att sedan åka till Al-Khader för att titta på eller delta i den vanliga fredagsdemonstrationen. Vi fick dock ta en omväg eftersom IDF(israeliska försvarsstyrkan). stängt ac den närmaste vägen för att förhindra att människor anslöt till den fredliga demonstrationen. Fredagsbönen avklarades och demonstrationen startade, människorna hann knappt fram till taggtråden uppsatt av IDF innan de IDF började skjuta ljudbomber som sedan följdes av tårgas.

Idag var en av de fredligare dagarna, IDF närvarade med minst 40 soldater på samma väg som vi. 4 ovanför oss på en klippavsats, en stor militärjeep på närmaste väg, 150 meter bort och krypskyttar på ett tak i närheten.
Anledningen till demonstrationen är som vanligt här mot att muren kommer att skära av samhället Al-Khader från deras mark/fält.

och löken?

Den glömde jag hemma i morse!... men jag hamnade inte mitt i tårgasen så jag klarade mig bra även om det var otäckt med tårgasen så var jag ju säker på att den skulle komma. Med tårarna rinnande och lättare svårighet att andas så klarade sig alla "mina" deltagare bra idag. Däremot skadades 6 palestinier i den demonstrationen, bland annat en 62 årig man som fick en skador i huvudet när en ljudbomb landade i hans närhet.

Tar med mig löken nästa fredag!

torsdag 7 februari 2008

Jävligt förbannad, irriterad och explosiv!

det blev lite långt...men läs!!!

Dagen har jag tillbringat söder om Betlehem i Al Khalil(Hebron), började med en CPT(christian peace maker team) tur som slutade på deras tak, väldigt nära både bosättare(ca 400 pers) men framförallt nära israeliska soldater(ca 2000 pers). Det går alltså 5 soldater på en bosättare, Hebron ligger på Västbanken och har 160 000 palestinska invånare. De har inte en enda soldat som skyddar dem. Ni kan ju gissa vilka som får flytta, stänga sina affärer, skicka iväg sina barn till skolan väl medvetna om att det är troligt att någon kommer kasta sten på dem och liknande för att det har flyttat in extrema bosättare mitt i stan.

I Hebron syns den israeliska Ockupationen och allt som följer med den mycket tydligt! Ska man åka nånstans i palestina så ska man åka dit. Vi hann också med Ibrahimimosken, känd för patriarkernas gravar och en massaker -94 och Hebron Rehabilitation Committe som renoverar gamla och ibland övergivna palestinska hus för att få palestinier att bo i husen så att det inte kommer bosättare och flyttar in eller bygger ett hus ovanpå.

Nu kommer vi till den största anledningen till min ilska:

Eftermiddagen tillbringades delvis i bosättningen Efrata, etablerad 1982 men med olivträd i rondellerna som är flera hundra år gamla(stor sannolikhet att de olivträden är palestinska!). Bosättaren dikterade villkoren, "inga diskussioner det leder inte till nånting, ni kommer inte att kunna övertyga mig och jag kommer inte att kunna övertyga er".

Enligt honom har palestinierna och israelerna flyttat in i det här området i världen samtidigt under slutet på 1800- och 1900-talet, "det är tråkigt att palestinierna får lida men så länge som jag känner mig hotad och riskerar mitt liv så kommer de att få lida". "Israel fick kompromissa smärtsamt 1948 och nu kommer palestinierna att få göra samma sak." "Palestinska terrorister går tyvärr inte omkring med ett märke som säger att de är terrorister, så vi tar till alla åtgärder vi kan för att överleva."
"Innan vi känner oss säkra så kommer det inte att bli någon fred."

Jag kan fortsätta ett bra tag till med alla uttalanden som han gjorde men jag blir bara mer förbannad och det leder liksom ingenstans. Enligt internationell lag så får inte det landet som ockuperar ett land/område flytta in medborgare på det ockuperade området, därmed är alla bosättningar på Västbanken olagliga.

Och jag frågar mig om och om igen, om man känner sig så hotad av de som man ockuperar, varför bygger man ett hus åt sig själv och sin familj på ockuperad mark. Varför?

Jag upprepar vad jag har skrivit här tidigare, staten Israel har rätt att existera och jag fördömer alla som dödar och mördar, förtrycker och hotar oavsett nationalitet eller religion. Jag har som alla som gått i svensk skola, läst och undervisats i historia - på högstadiet och gymnasiet väldigt mycket andra världskriget och där tog liksom historiaundervisningen slut.

Davidsstjärnan då är idag ett grönt ID-kort.
Gatorna som bara rena människor fick gå på i Tyskland återfinns idag i Hebron.
Murar fanns då och det finns en idag.
Nattliga militära räder i judiska kvarter då är nattliga militära räder i palestinska flyktingläger och städer idag.
och jag kan fortsätta ett bra tag till.

60-70 år senare finns det återigen men nu här, det finns ingenting som kan rättfärdiga vad som strategiskt sker här. Historien kan inte ursäkta en stats beteende.

Jag kan verka väldigt judehatande vilket jag verkligen inte är. Men de grova övertrampen på mänskliga rättigheter och internationell lag från en ockuperande stat går inte att rättfärdiga. Man kan inte skylla på israelisk säkerhet när muren korsar rakt igenom palestinska byar. Det enda sättet som Israel någonsin kommer att känna sig säkra på är om resten av världen går under och Israel är det enda som återstår.

Judarna fick inte Israel från Gud 1948! De fick det som "kompensation" av nationernas förbund och Storbritannien. Idag kompenseras palestinierna av samma länder med massor av pengar men ingen påtryckningspolitik för att förändra den nuvarande situationen. Det dåliga samvetet har och kommer att kosta ofantliga summor pengar men det kan aldrig kompensera vad palestinier går igenom här idag.

För att komma in i Ibrahimi mosken måste man gå igenom 3 säkerhetskontroller, vi hade med oss tre palestinier(en guide, min kollega B och en tjej från JAIs ungdomsgrupp). De blev extra kontrollerade, B blev av med sitt ID-kort i den första kontrollen vilket innebar att han(om han hade velat) inte kunde följa med in i mosken, han fick alltså sitta utanför och vänta. ID-kortet fick han tillbaka tre minuter innan vi kom tillbaka. Han sa själv att han tidigt i kontrollen bestämt sig för att inte följa med in bara för att inte ge soldaterna nöjet att se honom underkasta sig ytterligare två säkerhetskontroller. För honom räckte det med en kontroll.

Det här händer palestinier varje dag. De är tvingade att underkasta sig eftersom de inte har något annat val. Ockupationen bidrar till och orsakar en palestinsk ekonomi som inte kan fungera och som tvingar palestinier att arbeta underbetalda och med undermåliga förhållanden i Israel.

ÅÅÅÅHHH!

Jag kom inte så långt i min bibelläsning slutade redan innan jul, jag blev mest arg(började kanske på fel ställe...) eftersom det är tydligt vartifrån ideerna om en etniskt rensad stat som är given till judarna kommer ifrån. Jag kommer troligen aldrig att försöka läsa bibeln igen. Jag har nog snarare kommit längre ifrån religion medans jag har varit här. Någonting som kanske beror på att jag inte anser att man ska blanda politik och religion. Har det någonsin fungerat?

Oavsett hur mycket jag försöker så är det svårt att se situationen här från båda hållen, jag lever mitt liv bland de som får lida. Det är omöjligt för mig att någonsin kunna bli pro-Israel.

Det är tur att jag har en blogg, annars skulle nog Israel behöva oroa sig för säkerhetsrisken Anna.

Extra information om Hebron och situationen där för er som är intresserade kan man få från Lotta, som kommenterar då och då, CPT och ytterligare ett annat alternativ är att googla Hebron... (mycket intressant ifall ni testar google(dot)com!)

Det finns under! Emma, ditt paket kom på posten idag. Tack, har redan börjat lyssna på dem... Jag ska ta med dig hit, du skulle stortrivas. Anledningen till att jag inte finns på nåt foto är för att det är jag som håller i kameran. Men det kommer bilder här där jag planterar olivträd.

Lotta! Jag ser verkligen framemot att du kommer komma hit i mars och visar "ditt" Hebron!

Henrik, du åker till fel land det är troligen mer intressant här! Men iofs du åker ju till "the greater Israel" som en amerikansk kille uttryckte sig på väg till Gaza...

Jag tror fortfarande på fred. Om under sker så kan det ju faktiskt bli fred här.

Bojkotttips (visst ska det vara 3tn?): om du ska köpa ny dator, fråga efter vart delarna kommer ifrån och begär att byta ut dem som är tillverkade i Israel mot samma sak tillverkat i ett annat land.

Hoppas ni har det bra! Det är liksom vår/försommar varmt här på dagarna. Och ikväll när jag kokar av ilska har jag inga problem med att hålla värmen.

onsdag 6 februari 2008

Olivplantering

Om man vill kolla och läsa om vad jag gör så kan man göra det här.
Vi är betydligt mycket mer uppvaktade av soldater nu än vad vi var på olivplockningen. Intressant att de har tid att stå och titta på oss!

Internetuppkopplingen har ändrats vilket gör att man varken kan ladda upp bilder på bloggen eller gå in på facebook, kontoret är i uppror över det sista...

Kan förövrigt meddela att det inte har kommit någon post varken paket eller bankkort, men eftersom jag uppenbarligen tror på under så finns det ju en chans att de kommer fram.

Imorron ska vi till Hebron, guidad tur i centrum, Hebron rehbilitation committe och bosättarbesök står på schemat, mycket intressant!

Nu måste jag skriva en rapport innan jag ska gå hem i kylan, det är varmt på dagarna men riktigt kallt på kvällarna.

Och tydligen kan jag inte heller fixa en ny enkät, jag blir så trött - men det var jag nog redan innan eftersom jag skriver i punktform.



söndag 3 februari 2008

Vad jag gör

Om ni undrar varför jag inte har uppdaterat bloggen så värst den senaste veckan beror det på att jag faktiskt har slitit med en EU-ansökan. Och sen började 10 dagars olivträdsplantering i söndags ...nu har jag blivit turistguide!! Det är intressant att själv känna skillnaden från den första tiden här med Journey for Justice och Olivplockningen. Nu har jag koll!

I söndags var vi i Beit Sahour och Betlehem, det katolska herdefältet, Dar Annadwa, Födelsekyrkan för att sen tillbringa eftermiddagen i flyktinglägret Aida. Det är intressant med andra människors syn på situationen även om det ibland kan bli lite väl amerikansk inspirerat. Av 25 deltagare är 3 europeer och resten nordamerikaner.

Igår planterade vi olivträd precis bredvid Gilo...

Och idag mittimellan en massa bosättningar(illegala är alla bosättningar!), det var dessutom strejk i skolorna idag eftersom lärarna inte fått betalt på ett tag.. så det var massor med barn med oss, vilket alla tyckte var jättekul.

GIssa vem som är rödast?

Imorron ska vi till Jerusalem för turisttur i Gamla stan... det är bland det värsta jag vet att vara med turistgrupper där. Men vi ska käka god lunch på YWCA iaf.

NI skulle vara här!