tisdag 11 mars 2008

Olivpalmer aka Olof Palme

Nån har precis lämnat tillbaka internetet efter att ha lånat det i 3 h...

Det är lugnt här igen, även om Abbas idag anklagar Barack för att sabotera fredsförhandlingarna
och i Gaza City demonstrerar idag djuren...

Gårdagen tillbringades mest slöande på kontoret, och fikandes på en norsk sockerkaka i solen. Kontorskören(B och I) uppvaktade med en engelsköversatt palestinsk sång, de sjöng väl kanske hellre än bra men det är ju tanken som räknas.
Som vanligt så är det ju arabiskalektion på måndageftermiddagar och efter diverse försening från svenskornas sida så lärde vi oss massor om palestinska politiska partier och om de kan eller inte kan tänka sig att fredsförhandla med Israel. För enkelhetens skull kan man väl säga att det just nu bara är ett parti som kan förhandla direkt(de gör det nu oxå) och det är också de som alltid har förhandlat. De andra kan antingen inte tänka sig att förhandla överhuvudtaget eller förhandlar endast om de tror att det gäller "riktig" fred. Det är lite komplicerat det här med fred och politik.
Nu vet jag iaf säkert varifrån några av de militanta brigaderna kommer ifrån... Men det finns några fler som stryker runt i periferin.

Sen blev det kalas, två sorters sockerkaka(alla kakor här består till minst 50% av socker...) och tårta. Detta sköljdes ner med Coca Cola. Te hade jag ju redan druckit tre koppar av.
Den yngsta tjejen i huset sjöng Happy Birthday och en palestinsk sång, medans en av hennes äldre systrar framförde olika danser.
Hon berättade även att hon fyller år på onsdag, så det är väl dags att leta efter en present till henne. Men det jag helst skulle vilja ge henne, frihet och en trygg uppväxt säljs tyvärr inte i någon butik här. Det får nog bli en bok på engelska, hon säger alltid "la englesi", (inte engelska), men det slutar alltid med att hon pratar engelska det lilla hon kan.

Det har blivit lite kallare, nu är det nog mellan 20-25 grader. Igårkväll var det så kallt att vi var tvugna att stänga fönstret på kvällen... ja, jag vet ni har nog inte direkt samma problem.

Har precis insett att det är mindre än en månad kvar här, gissa hur mycket som jag har tänkt att jag skulle göra men som jag inte har gjort. Jag har idag börjat ladda upp bilder som bara finns på datorn till nätet och börjat skriva lite berättelser. Jag ska oxå fixa en liten enkät till ungdomsgruppen som de kanske kan svara på. Och sen ska jag... göra massor.

Det mest pinsamma inslaget idag inträffade när S sa att vi kanske ses i Sverige i samband med en organisation som vad jag tyckte lät som olivpalmer. Jag tittade lite förvirrat på honom medan hjärnan snurrade på högvarv, vad är det för organisation, olivpalmer i sverige?
Han såg väl att jag inte riktigt förstod men han visste inte hur organisationen stavades. Sen övergick han till att prata om prime minister...

och jag sa; Fredrik Reinfeldt?

- No, no the assessinatted one.

- Ah, Olof Palme!

Det är inte helt lätt när man har hyrt ut hjärnan... men visst låter det lika, olivpalmer och olof palme.

Det finns nånting som heter the Olof Palme International Center, som arbetar för internationell förståelse och gemensam säkerhet. Icke-våldsmetoder och fredliga lösningar överlag. Spännande organisation med både fondverksamhet och riktig verksamhet.

De delar även ut ett årligt Olof Palmepris, 2007 gick det till Parvin Ardalan, en ung iransk tjej som arbetar inom den iranska kvinnorörelsen. Dock nekades hon att resa ut från Iran till Sverige i början av mars när hon skulle ta emot priset. Mycket tråkigt.
Jag tror att jag hört att SSU demonstrerade utanför den iranska ambassaden i Stockholm p ga det... lr?


måndag 10 mars 2008

Sverigekänsla

Dagen började med havregrynsgröt(svenska, ekologiska havregryn...) och lingonsylt, knäckebröd och Milkyway. Man kan tro att jag är i Sverige...

D och jag kollade rubriker i svenska tidningar igår(på nätet...). Vi möttes av:
Friidrotts-VM(inomhus antar jag...), det hade jag missat helt.
örebroaren Valdemar som har slagit löpbandsrekord, 27,7 mil har han sprungit på 2 dygn. Har han inget bättre att göra?
Och Carola("det är som att jag bränts på bål") har förlorat schlagern.
Idag kan ni dessutom titta på världens längsta öronhår på aftonbladet.se...

I svenska tidningar är det inte direkt tyst. även om artiklarna inte alltid känns helt relevanta.

Igår bröt Israels premiärminister tystnaden genom att berätta att de tänkter fortsätta bygga illegala bosättningar, 750 husenheter ska byggas öster om östra Jerusalem. Dvs inte direkt på Israelisk mark. Israel är dessutom högst berett att svara på all typ av hot mot den israeliska säkerheten, som vanligt lite oroande vad de orden egentligen innebär!
Försvarsministern uttalade sig i frågan om en palestinsk stat, "det är inte i linje med Israels säkerhetsbehov".
Men idag har de i alla fall lyft blockaden av Västbanken, bra.

Vad var det nu igen som fredssamtalen handlade om? Ja just det, säkerhet på båda sidor, en palestinsk stat, gränser, flyktingfrågan och lite till.

Vem sätter egentligen käppar i fredshjulen?

Abbas är inte direkt den uttalar sig mest frekvent, han uttalar sig när han måste fördöma något som antingen palestinier eller israeler gjort mot andra människor. Och det tar nog ett tag innan han vet vad han ska säga nu.

Egypten har nu iaf ett dokument som handlar om Gaza och dess framtid. Skulle kanske kunna vara en lösning men det kräver eftergifter från båda håll. Ganska stora oxå. Men det är ett bra initiativ!

Jag har svårt att se att fredssamtalen kommer leda till en fred. Men om USA sponsrar så kanske de ändå ska fortsätta samtalen, man vet ju inte när nästa tillfälle ges.

Om ni vill göra något speciellt idag så behövs det mer olivträd. Minst ett för varje husenhet som Israel bygger...

Förövrigt funderar jag på hur mycket tid som folk egentligen sitter på facebook... det kanske är tur att den sidan är blockerad här. Men TACK!

Det är bara halva kontoret här idag och vi har enhälligt beslutat att "det här är en sån här dag som vi nog egentligen inte ska jobba på utan istället sitta ute i solen och käka kaka".



lördag 8 mars 2008

Om jag var palestinier så skulle jag vara

INSTäNGD just nu.

Mer än vanligt faktiskt.

Om jag hade varit palestinier och bott i Gaza hade jag varit instängd på riktigt väldigt länge.

Om jag hade varit palestinier och bott på Västbanken hade jag precis blivit mer instängd än tidigare.

Muren har inte blivit färdigbyggd över en natt, men checkpointarna mellan Västbanken och Israel är sedan midnatt torsdag-fredag stängda för alla palestinier. De kommer att vara stängda fram till nästa söndag för att Israel ska kunna om-utvärdera situationen efter torsdagskvällens attack. Det är ju inte första gången som det är sådan bestraffning här och troligtvis inte heller sista.

Det kallas kollektiv bestraffning och är inte lagligt.

Vi som är internationella kan tydligen passera men pass, visum och packning kontrolleras nuförtiden riktigt ordentligt. Jag har inte själv försökt passera och har inga planer att göra det heller än på ett tag.

I torsdagskväll strax efter attacken i Jerusalem stormade IDF in i Betlehem. Ibland går det nog lite för snabbt...
Här bor(bodde...de hittade honom) nämligen en av ledarna för Islamic Jihad, i letande efter honom demolerades två hus(!). Islamic Jihad har inte tagit på sig ansvaret för attacken... men de som idag inte har något hus att bo i kan knappast räkna med varken en ursäkt eller en ersättning.
Israel har dessutom gått ut och hotat med att om de upptäcker att palestinier som bor i östra Jerusalem är inblandade i militant aktivitet så kommer dessa att förflyttas till Västbanken... (Själv undrar jag "Sen när bor det palestinier i Israel?, de brukar kallas araber.)

Jag tror inte att det blir säkrare för Israel för att de förflyttar sin "hot" till land som de ockuperar. Men jag jobbar ju iofs inte med säkerhet i Israel.

Jag har praktiserat som flykting i 20 h. Nu närmar jag mig att förstå hur instängd en människa kan känna sig av muren. Vi var ute på promenad på förmiddagen och för första gången sen jag kom hit gick jag mot muren tillsammans med någon som bor i ett flyktingläger.

En som menar att tystnaden är den största fienden. "Så länge människor pratar vet man att det inte är någon större fara. När tystnaden utbreder sig vet man inte vad som kan hända..."

Det är tyst just nu... från alla håll.
Fredsförhandlingarna ska tydligen fortsätta, det har Rice övertalat Abbas till iallafall. Frågan är väl fortsatt på vilket mandat som han egentligen förhandlar. Hoppas att han har med sig Gaza och alla andra!

Bosättarna på Västbanken är inte att leka med, större delen av de som dog i torsdags var Västbanksbosättare, attackerna från de beväpnade(!) bosättarna har inte precis minskat. Minst en fredagsdemonstration mot murbygget ställdes in för att arrangörerna kände att det inte var helt nödvändigt att provocera de närmaste bosättarna som var några av de som drabbades i torsdags.
Som vanligt hämtas unga killar varje dag från Västbanken för transport till Israel, sent igårkväll lyckades de skottskada alla tre som de ville ha tag i, en plockades direkt från ambulansen. Enligt israeliska militären hade de planerat en attack mot en militärgrupp som bevakar en av bosättningarna. Oavsett sanningshalten så är det tydligt att motståndet mot ockupationen(det är faktiskt det som är problemet) inte minskar.

Det är lite konstigt att veta att jag lever i ett område som är instängt samtidigt som livet här fortsätter precis som vanligt.

fredag 7 mars 2008

Våld föder våld!

Oavsett hur mycket väldigt många som idag faktiskt blundar för det faktumet, så är det faktiskt så.

Jag är oerhört trött på allt som börjar på t och slutar på någon typ av error.
I varenda nyhetsinslag nämns de orden framförallt när det är någon från länderna Israel eller USA. Jag bor mitt ibland dem och känner inte en enda, är inte det konstigt så säg.

Själv lutar jag mer och mer åt att det har blivit error i huvudena på alltför många.
Gör man en sak så får det konsekvenser, positiva så väl som negativa. Och det gäller alla.

Inatt samlades FNs säkerhetsråd, jag kan inte uttrycka den lättnad som jag känner över att det inte blev något uttalande. Om de inte kunde uttala sig förra veckan så ska de inte uttala sig idag!

Det löser ingenting att fortsätta dödandet av människor här. Problemet är väl att de så gott som döda fredsförhandlingarna inte har heller kommit nånstans.

Nu är det bara att vänta och se vad som händer. Och det är ingen trevlig väntan. Alla pratar om hämnd. De som firade(olämpligt i mitt tycke) i Gaza inatt kan nog inte känna sig alltför säkra på att fira de kommande dagarna.

Själv är jag nuförtiden ledig på fredagar och söndagar. Får jobba lite längre de andra dagarna men det gör inte så mycket. Imorron är jag oxå ledig, det är internationella kvinnodagen och KFUK har gett alla sina kvinnliga anställda ledigt. Det är bra att jag arbetar på ett KFUK/KFUM samverkanskontor... lördagen ska troligen ägnas åt kvinnodemstration i Betlehem.

Nu ska jag äta glass i solen och värmen!

Vi höres och synes

torsdag 6 mars 2008

Sommar

Det är faktiskt det. Visserligen inte palestinsk sommar eftersom den är "olidligt varm!" Men det är helt klart svensk sommar, det är varmt ute när jag går upp vid sju- halv åtta, det är varmt hela dan och sen är det varmt vid 11-12 på kvällen oxå. Efter några veckor med moln, regn och snö och sol inemellan men rättså kallt, så är nu vantarna, mössan och fleecen snart undanstoppade. Jag har inte riktigt vågat lägga undan dem... tänk om det blir kallt igen. Värmaren har inte varit igång på flera dagar det är tillräckligt varmt i lägenheten iaf.

Eftersom jag tycker att det är sommar så klär jag mig därefter... de flesta omkring mig går fortfarande omkring i stickade, långärmade och i några fall långhalsade tröjor. Affärerna har vinterrea vilket innebär att man kan handla billigast(här är ju allting billigt från början) om man vill ha varma kläder. Vårkläderna kanske kommer nästa vecka.

Glassen har kommit till affärerna. I stort sett samma glassar som i Sverige, magnum å de. Jag trodde ärligt att sandwich var en svensk glass... (Ja, jag vet att namnet inte är helt svenskt- men kan du göra reklam för en smörgåsglass?) Det är den uppenbart inte.
Säsongens smak här är hälften choklad- och hälften vaniljglass, pepparkakssandwich finns iaf inte överallt. Idag ska jag testa nån glass som inte finns i Sverige.

Klippte mig häromdan. Intressant upplevelse. Det var 1 frisör, han använde saxen och tog betalt. Sen var det 3 medhjälpare som tvättade hår, fönade och stylade och sopade golvet. Det var faktiskt en rättså effektiv frisörsalong, även om det är ovant att det är tre människor som jobbar med ens hår på ett frisörbesök.

Idag diskuterar vi struktur här på kontoret, mycket intressant!


Två chanser att få åka hit.... ANSöK!

KFUK-KFUM ungdomspraktikant, senast 13 mars. Flera ställen än hit men du måste vara under 30 år.

Följeslagare i Israel och Palestina, senast 31 mars.


tisdag 4 mars 2008

Gårdagen och foton

Bjuder på lite bilder från igår och tidigare. Börjar vid Gaza, fortsätter till Gallillen, missar snön och olivplantering, runtom på Västbanken och Haifa. De sista bilderna är från Betlehem igår.

Gårdagen spenderades mest på kontoret och som jag kanske har nämnt tidigare så skulle jag ju lika gärna kunna vara i Sverige. här märks ingenting annorlunda.
Vid fyra gick jag och M upp till Betlehem, i närheten av Rachels Tomb och "mitt" flyktingläger Al Azzeh hade då ungdomar(läs killar) och soldater clashat hela dagen, från tidig morron till halv fem. Det började med stenkastning mot muren och vakttorn och slutade med tårgas- och skottbeskjutning. En av bilderna visar vad vi såg när vi kom dit vid fem, såg en himla massa lök också. Läs mer här. Förhoppningsvis stannar oroligheterna vid det här. Annars var det lugnt i stan igår, men stämningen "undrar vad som kommer att hända nu" var inte speciellt behaglig.

Dagen avslutades med i mitt tycke lite väl arrangerad ljusmanifestation, men men det var en manifestation!

Jag har jobbat mellan internetavbrotten och så det har tagit hela dan att skriva den här bloggen.

måndag 3 mars 2008

Och hur bra gick det?

Fredsförhandlingarna som redan från början hade grus i maskineriet från båda sidor, har stoppats. Och väl är väl det.
Hur kan man fredsförhandla när grupperingar från båda sidor inte är med i förhandlingarna och uppenbarligen inte är beredda att delta?

De senaste nyheterna är att Israel dragit sig tillbaka från Gaza, hur mycket vet jag inte.
Oroligheterna spred sig igår över Västbanken med resultatet död, förstörelse och skador.

Själv satt jag mest hemma och funderade över hur snett det egentligen har gått.

Dagen då jag kan sluta "tända ett ljus för en fred" verkar oerhört avlägsen.


Till dig som valt att kommentera anonymt, och till alla andra.
Mitt inlägg i lördags referar klart och tydligt till vad som hänt mellan onsdag och lördag. Dödssiffran har sedan dess tyvärr stigit än mer.
Antalet döda är i mitt tycke alldeles för stort! En israel eller en palestinier är en för mycket.
Om man vill arbeta för fred kan man inte försöka förgöra alla som man tror sig veta är fiender.

Det skapar bara mer motstånd, på båda sidor.

Helt klart är att det finns personer och grupperingar, både palestinier och israeler, som går till ytterligheter för att förhindra en fred. Människor som tyvärr inte ser längre än deras egen näsa räcker och som därigenom skapar stort lidande för många andra.

Jag är inte med och strider. Och för mig är det obegripligt att så många människor måste dö. Oavsett om det är unga killar i 10-13 års åldern på en fotbollsplan eller några som faktiskt har varit aktiva i det du kallar "strider".

Jag är inte i Gaza. Men jag skulle inte kalla vad som har föregått i där den senaste veckan strider. Massiva flygattacker och invasion på marken för att döda, mot spridda raketutskjutningar och stenkastning för motstånd mot ockupationen, uppfattar inte jag som strid.
Det kallar jag massaker!

Det finns flertalet nyhetssidor på engelska som du kan använda för att försöka se vad som händer här från mer än ett håll. Jag vet att det inte är enkelt men det skadar inte att se det från den andra sidan.

Vill du föra den här diskussionen vidare kan du leta upp min e-postadress, om du inte har den så finns den i något tidigare inlägg, och maila mig.

lördag 1 mars 2008

Kontraproduktivt?

Hur kan någon rättfärdiga det som sker på och vid Gaza-remsan?
Jag kan det inte.
Och jag hoppas att ingen av er kan det heller.
Senaste dödssiffrorna sedan i onsdags är 1 israel och 78 palestinier(en tredjedel är tydligen barn). Och ännu fler skadade på båda sidor.
Det är ett väldigt ojämnt krig. Och frågan är vem som egentligen vinner på det?

Raketerna från Gaza fortsätter avfyras, och Israel har gått in i en markoperation i ett flyktingläger i norra Gazaremsan. Jag vill inte veta hur mycket militär som Israel har stående vid gränsen och baar väntar på att gå in i en ännu större markoperation.

Hur många fler kommer att dö?

är det värt att ens spekulera i det?

"On Friday Matan Vilnai, Israeli deputy Defense Minister said that "The more [rocket] fire intensifies and the rockets reach a longer range, they (the Palestinians) will bring upon themselves a bigger holocaust because we will use all our might to defend ourselves," Matan Vilnai told Israeli army radio."

Palestinska presidenten Abbas idag : "It's very regrettable that what is happening is more than a holocaust,"

fredag 29 februari 2008

Dagens uppdrag - mail

Jag har mest skickat och tagit emot mail hela dan idag. Delvis i ett försök att fixa lite tills jag kommer tillbaka och delvis för att fixa en artikel med medföljande foton till sverige... plus åtminstone ytterligare fyra mail

Jag förstår inte hur svårt det kan vara att fixa den här internetuppkopplingen! Lagom tills jag har skrivit klart ett mail så har vi ingen uppkoppling! Vilket gör att det tar en dag att skicka mail. Är nog lite för beroende av internet, men det är livsnödvändigt när man är långt ifrån Sverige och alla er.

Om jag tyckte att det tog lång tid att skicka mail så är det ingenting emot när jag ska bifoga högupplösta bilder! Idag kan jag nog lätt bli beskylld för att andra får stressproblem och magsår... Råkade dessutom skriva "jag skickar bilderna på studs!", två-tre timmar senare brukar nog inte riktigt betecknas som på studs..

Men jag ska inte klaga. Det är varmt och skönt ute och fåglarna kvittrar. På väg till kontoret behövde jag varken ha vantar eller jacka utan kunde nöja mig med en tröja och en öppen fleece. Det är lyxigt eftersom det är sista februari idag. Jag ska snart gå ut och njuta.
Jag tror att myggen har kommit tillbaka, de har varit borta i 1-2 månader nu, det är väl ett vårtecken.

Imorron ska jag på studiebesök till ett universitet - spännande!
Och söndagen ska tillbringas så långt ifrån en dator som möjligt och så avslappnat som möjligt.

Nu galopperade det precis förbi två hästar utanför kontoret.

Om ni undrar varför det allt som oftast blir så långa inlägg så är det för att ingen stoppar mig. Det finns ingen som säger max 4000 tecken eller högst 4 sidor, om det skulle vara någon som sa det, så skulle det bara bli hälften så långa inlägg men med dubbelt så mycket fakta!

Bara så ni vet.

Fredagstipset är att läsa månadsrapportena på KFUK-KFUMs hemsida, det kan ju vara intressant att läsa vad andra har för sig.


torsdag 28 februari 2008

Carl Bildt intervju

Intressant intervju med Carl Bildt i SVD, 20 februari (jag är lite efter tiden...)
Spännande att inte ordet ockupation, eller ens något närbesläktat finns i artikeln!

Nyckelord är "palestinska frågan", "Gaza" och "fred i Mellanöstern". Som det bara fanns en palestinsk fråga, endast ett problem "kriget vid Gaza" och att en fred i mellanöstern skulle öka säkerheten i europa.

Han nämner det svenska statliga biståndet(kontanter till den palestinska myndigheten) som "socialbidrag till Palestina"... en rättså bra förklaring.

I slutet av artikeln nämner han en internationell närvaro, NATO eller EU. Jag köpte i lördags Jerusalem Post för första gången, där fanns det mycket intressant att läsa.
Bland annat en artikel om en ev. internationell styrka(NATO) på Västbanken, en äldre israelisk general sa ungefär så här "om vi lämnar över kontrollen över västbanken till NATO innebär det att vi(IDF) inte kan gå in och avlägsna säkerhetshot hur och som vi vill".

Helt korrekt uppfattat, jag tror att tiden till att IDF, på Västbanken och runt Gaza, ersätts av en internationell styrka är långt borta.

Jag har inte hel koll på vad svenska UD egentligen bedriver för politik, eller om de har ett ställningstagande överhuvudtaget.
Och det verkar inte som att utikesministern vill prata om det, om det finns.

onsdag 27 februari 2008

Bensinstrejk

Datorn hänger sig så fort man kopplar in en kamera, så ni får vänta ett tag till på bilder, sorry!

Jag har glömt att berätta om bensinstationerna... en liter bensin kostar ungefär 6NIS(~9 SEK) här. Vilket är dyrt om man jämför med allting annat. Om man jämför med bensinpriset i Sverige där folk dessutom tjänar mer pengar än vad man gör här så är det nästan underligt att man köper bensin överhuvudtaget. Men bil måste man ju ha, här är det ju ingen som går!

Nu är det dessutom strejk/bojkott på bensinstationerna i Beit Sahour, jag går förbi båda två på vägen till och från kontoret det är möjligt att det är strejk på alla stationer i hela Betlehemsområdet men jag passerar inte förbi alla... Det går alltså inte att tanka!
Anledningen till detta är att alla bensin till Västbanken tillhandahålls av en israelisk(såklart) leverantör som nu har bestämt sig för att flytta stället där bensinstationerna hämtar bränslet från Betlehem(checkpointen där man kan ta bussen igenom och där muren ännu inte är färdigbyggd) till ett ställe närmare Hebron, Um Salamoneh(där man oxå demonstrerar varje fredag mot muren...).
Dvs det är en betydligt längre sträcka att transportera bensinen och dieseln nu än förut. Bensinstationerna i Betlehem vägrar betala den längre transporten och hämtar/köper alltså inte längre bränsle.

Flytten av godsstationen är en del av Israels plan vad gäller varuinförsel och antalet "hål" som kommer finnas i muren. Men det är troligen oxå en del av T. Blairs planer för att stärka den palestinska ekonomin... hans planer sammanfaller då och då med Israels planer - även om de motarbetar varandra. Israels plan är att stänga till runt Betlehem eftersom det ligger lite nära Jerusalem, tony Blairs plan är att stärka den palestinska ekonomin genom att samarbeta så mycket som möjligt med Israel.
Det här gör att strejken/bojkotten inte bara handlar om transportpriset utan om att försöka ändra de framtida planerna för Palestina.

Jag tycker att det är bra att de visar vad de tycker!
MEN, vem är det egentligen som blir lidande? Det kommer ju ändå att sluta med att de måste köpa bensin från Israel, annars kommer de ju att går i konkurs och frågan är hur många dagar till som folk här har bensin i sina bilar till att köra omkring. Här tankar man nämligen aldrig full tank pga priset... Det finns naturligtvis andra sätt att skaffa sig lite bensin men frågan är hur länge det funkar. Imorron har de strejkat i en vecka!

Det gör ju oxå att det är lite miljövänligare i Betlehem denna veckan! Fortsätt strejka!

Igår uttalde sig Olmert och Abbas, de är pessimistiska till att nå en lösning på "situationen" inom det här året. Det är bra att de kan vara realistiska och att de faktiskt fortsätter samtalen. Det kommer alltid att finnas människor och grupper på båda sidorna som vill nånting annat och som visar det på olika sätt. Men det kan inte fortsätta så här.
Om det har varit så här i 60 år så kan man nog inte begära att det ska bli en snabb lösning, speciellt inte på de stora frågorna. Förresten vet jag inte om det finns annat än stora frågor.

Tack för kommentarerna! Idag är det vår här... Och ni som vill mig nånting på facebook... senare idag ska jag leta upp en dator med facebook så jag kan besvara kommentarer och lägga till folk som mina vänner!

tisdag 26 februari 2008

7 svåra år

dagen började inte så bra... datorkrasch, flertalet strömavbrott (och gissa om jag inte sparat dokument...) och det vanliga sega internetet gjorde att jag önskade att jag råkat försova mig flera gånger om idag. Dessvärre/bättre gjorde jag inte det. Och än har den inte slutat....

Större delen av förmiddagen användes till att skriva rent olivplanteringsdokument, jippie näe..

Efter lunch åkte jag och B, olivträdskoordinatorn till Husan, en liten palestinsk by utanför Betlehem för att träffa Mahmoud. Mahmoud har ett olivfält inne i bosättningen Betar Illit, vi är såklart på Västbanken så den är olaglig.
Jag har varit på Mahmouds fält förut, det var där jag förlorade min första kamera när jag plockade oliver... ännu inte upphittad. Jag höll hårt i kameran idag!

Vi var där för att dokumentera hans förstörda och delvis upprotade olivträd... Om Mahmoud slutar besöka sitt olivträdsfält, som är klassad som jordbruksmark(innebär att man inte får bygga hus där) så kommer bosättningen att utvidgas efter att marken klassats om. Vi fick se två stora hål i staketet, ett förstört skjul och 10-20 små olivträd som var ordentligt förstörda. Han har fått olivträd från JAI, eftersom hans fält ligger lite för nära en bosättning och det är mark som helt klart är hotad!

På väg till Husan genom Beit Sahour mötte vi två IDF-bilar, det är inte så vanligt att man ser dem i Betlehem och jag har aldrig tidigare sett dem i Beit Sahour. I centrala Beit Sahor såg jag 5 stycken... samma tid som de flesta barnen och ungdomarna är på väg hem från skolan, de flesta går dessutom igenom centrala delarna. Många stod upptryckta i klungor vid väggarna och det var lätt att se både ilska, rädsla och hat i deras ögon. Bakom olivträden stod unga killar och kastade sten mot soldaterna.
Som jag skrev igår så är stenkastning inte ansett som våldsamt motstånd...

Det värsta är att det inte verkar ha funnits en anledning för IDF att gå in i Beit Sahour överhuvudtaget!
Vem provocerar vem egentligen? Nu ska jag gå hem och ta kort på stenresterna på gatan.
Och ja, jag ska ta det försiktigt!

Här kan ni läsa och titta!

måndag 25 februari 2008

Trött

Hehe, det blev lite långt. Ni kanske kan läsa det i etapper....

Det har varit två-tre jobbiga veckor de senaste veckorna. Både fysiskt och psykiskt.

Fysiskt eftersom det var ett tag sen jag arbetade på riktigt... och det här med att gräva hål för olivplantor fungerar bra så länge det är bra jord. Problemet är att det inte finns så mycket jord här... det är mest sten. Om man dessutom sen väljer att plantera olivträd, världens mest tåliga träd så kan man plantera dem nästan varsomhelst.
En av bönderna som vi planterade hos hade haft en stenfabrik(demolerad sen 20 år tillbaka men stenen ligger där fabriken låg), och på den marken skulle vi plantera träd- mer sten än i ett stenröse hemma!
Helt klart den jobbigaste dagen av alla! Men de bjöd på god mat, klassisk mansaf(jordaniens nationalrätt) med kyckling istället för får...

Psykiskt eftersom jag nu ser problemen med ockupationen på ett lite mera sammanhängande sätt. Min chef här säger "man ska inte titta alltför djupt på problemen här, då blir man bara deppig...". Helt sant men ibland måste man titta lite djupare för att försöka förstå varför det är som det är och om man faktiskt skulle kunna göra nånting åt det. Men ibland blir det lite för mycket, vi praktikanter/volontärer är ju med hela tiden och frågar frågor till organisationerna som vi träffar. Deltagarna i olivplockningen har lika mycket frågor till oss, oftast i ett försök att får ett mer västligt svar på de mer västliga frågorna. Det är mycket intressant att vara med ett gäng människor i blandade åldrar med olika förkunskaper om ockupationen. Speciellt när det är äldre amerikaner...men de kanske faktiskt kan ändra någonting.

Mitt i all ockupation träffar man inte bara alla NGOs (nån har nämnt 4000 stycken, inte helt otroligt...) utan också människorna som lever här. Att höra DCI(defence for children international) prata om barn som sitter i fängelse är jobbigt.
Men det är ingenting mot att träffa Ziad, en kille på 16 år som redan suttit i fängelse 4 gånger, och som återigen är efterfrågad av IDF. Hans brott är att kasta sten - det mest fredliga(anses av de flesta palestinier vara motstånd men inte våldsamt motstånd) alternativet till att stå emot ockupationen här! Demonstrerar man här vet man att man kommer att bli tårgasad, möjligtvis skjuten och troligen fotad av IDF (blir man fotad hamnar man i IDFs register och får troligen aldrig nånsin tillstånd att sätta någon fot utanför en Västbanks checkpoint igen).
Frågan är väl mest på vilket sätt det hjälper att sätta 14 åringar i fängelse? Motståndet mot ockupationen minskar inte direkt!
IDF= israeli defence forces, Israel har ingen militär... bara försvar. Är det inte det Sverige oxå har?

Förra veckan tillbringades med tre norska KFUK-KFUMare, en lite äldre och två lite yngre. Gemensamma nämnarna var olivträd och aldrig varit i Palestina. Det är då jag upptäcker att jag har vant mig vid det mesta här.
  • Här använder man t.ex. inte kniv när man ska äta, det är jobbigt de första två veckorna... nu har jag mer än svårt att använda kniv, använder hellre sked eller gaffel.
  • Trafiken, bilbälte används endast när man åker bil på bypassvägarna(stora, breda, asfalterade höghastighets vägar som förbinder bosättningarna med varandra och Israel, palestinier får i vissa fall färdas på dem) och körkortet fås troligen i en hummusburk...
  • Säkerheten, jag tycker fortfarande inte att det är speciellt kul att gå igenom checkpointarna men jag har liksom vant mig lite nu. Det är oftast smidigt att gå igenom om man är internationell, men eftersom man aldrig är själv i en checkpoint så ser och hör man hur palestinierna behandlas och det handlar inte om säkerhet. I så fall skulle ju alla, oavsett härkomst, bli lika granskade. Nånting som faktiskt händer när det är nya soldater i checkpointarna.
  • Soldaternas dåliga engelska, så länge de inte vill mig nånting så är det ju lugnt. Vi gick omkring i Hebron förra veckan och då måste man då och då visa passet. Vid två tillfällen mötte vi soldater som inte kunde en gnutta engelska, och som ville se våra pass, problemet var att de inte visste vad pass eller land heter på engelska... Och när vi sa "passport?" såg de helt förvirrade ut, när vi sen räckte över passen sken de upp och blev jätteglada.
  • Palestiniers övertro på sig själva och teknik, hotellet vi bodde på(bodde förresten på hotell i betlehem förra veckan...) har enligt lonely planet, trådlöst bredband. Enligt datorerna fanns det ingenting. Enligt killen i receptionen"it does'nt work everywhere..." Troligen fungerar det inte alls, mest troligt har det aldrig funnits något. Vi tillbringade därmed kvällarna på ett av de tre mer västliga kafeerna, lite mycket chokladkaka och latte...
Jag kan fortsätta ett tag till men jag har mer att berätta så jag skippar det idag!

Det snöade förresten igen förra veckan...nu vill jag ha vår, mandelträden håller på att slå ut- ser typ ut som körsbärsträd.

Semestern på 24h i helgen tillbringades i Haifa. För att göra det lite mer spännande så bokade vi inget hotellrum innan. Utan löste det på tåg/bussstationen i Haifa, det mesta visade sig vara bokat.. så vi hamnade på ett kloster. Helt rätt ställe att bo på om man vill besöka Elijahs(står nog om honom i bibeln...) grotta precis nedanför eller museet som promotas genom "museet om båtarna med judiska flyktingar under 30- och 40talet som inte fick tillstånd av britterna att komma in i Haifa". De flesta hamnade i flyktingläger på Cypern innan de i slutet av 40-talet i samband med statens Israels bildande kom till Israel, men en del blev deporterade tillbaka till Europa främst Frankrike ochTyskland. Intressant eftersom det är en del av historien som jag inte hört så mycket om tidigare men också för att det fanns dokument från 1945-48 som handlar om samma situation som idag.
Hur landet ska delas så att invånarna ska var jämnlika och ha lika rättigheter, den kampen har om två månader pågått i 60 år!

Efter att ha tröttnat på museum och historia travade vi in till centrala delarna av Haifa och käkade otroligt god sallad på en utomhusrestaurang. Restaurangen bjöd oss sen på efterrätt, kanafe, ser typ ut som någon typ av morotskaka men består mest av socker, vatten, färgämne, getost och pistagenötter - mkt gott och mäktigt.
Haifa är en plats där israeler och araber, mest kristna, lever sida vid sida fredligt. Det är lite svårt att uppleva det på en semesterdag så vi njöt mest av att vara lediga. I Haifa finns det en religion till, som om det inte skulle räcka med tre. Här är även den centrala plasten för Bahais, de har en otroligt stor och välskött trädgård(100 trädgårdsmästare), men där kom vi inte in eftersom vi inte hade bokat en guidad tur...

Jag trivs bra här, om det skulle ha undgått nån.
Människorna är trevliga! De allra flesta iaf...
Och så länge man kan stänga igen örona lite när man går genom Betlehem när det är mycket killar och män ute så hör man knappt inga kommentarer. De dagarna som man inte lyckas så bra med det och är lite trött, är risken snart stor för utdelning av en rak höger... kommentarerna som inte är okey att ge till de palestinska haglar över internationella!
En palestinsk killkompis erbjöd sig att lära mig alla dåliga kommentarer, jag tackade nej, det man inte vet det mår man inte dåligt av. "Moozas"= snygga bananer är enligt honom positivt!

Palestinska män är väldigt rak på sak, speciellt till internationella.

Häromkvällen stod jag utanför en restaurang i ett avbrutet telefonsamtal. Då kommer det två män i 40-50 års åldern till restaurangen, vi hälsar. Den ena stannar och presenterar sig "Jag heter Sam, min bror känner igen dig" säger han och pekar på sin bror.
En man jag inte har lagt märke till förut.
Sam fortsätter "Jag såg dig igår, kan jag få dit telefonnummer?"

Det finns liksom bara ett svar: nej!
Det är inte så att de tar det varken som nånting positivt eller negativt, de säger "Vi ses". Och troligen så ses vi, eller jag syns men jag orkar inte se alla som tittar.

De vanligaste frågorna är vad heter du, var kommer du ifrån, vad gör du här, har du pojkvän?

Man kan besvara den sista frågan på tre olika sätt: ja, nej eller det har du inte med att göra.
Så här går det beroende på hur man svarar, och svaret beror oftast på om vilken typ av diskussion som man vill ha:

- JA. Tyst en stund och sen "Men du är ju här för en så lång tid... vad tycker du om palestinier... är det verkligen ett bra förhållande om du kan åka hit... jag är singel... du kanske ska gifta dig här istället"

- NEJ. Pang på, "Åh, jag förstår inte varför du är singel men jag är ju oxå singel/har en ogift bror/kompis... du skulle bli en bra palestinsk fru... kan jag få ditt telefonnumer...om du gillar palestina så ska du ju stanna"

- Det har du inte med att göra. Tyst ett kort ögonblick och sen "Varför vill du inte svara... jag skulle ju kunna ta ditt telefonnummer, eller du kan få mitt... det är svårt att hitta rätt person, men palestinier är trevliga...är du lesbisk..."

Problemen är olika beroende på i vilket sammanhang, men ibland blir jag lika störd på "mina" problem som på problemen orsakade eller skyllda på ockupationen.

Lunchen idag var makluba(ris, blomkål och kött serverad med youghurt)... och jag hoppas kunna ge er några foton snart men internetet fungerar fortfarande så där och då är det svårt att ladda upp bilder. Två av mina bilder finns på olivplanteringsbloggens senaste inlägg, ett föreställer tre barn från YWCA i Jerikos förskola och det andra patrullerande soldater bland olivträd i Hebron.

lördag 16 februari 2008

Gaza YMCAs bibliotek nerbränt

Det har under en lång tid varit en svår situation i Gaza och även om jag inte har rapporterat om det så är Gaza remsan fortfarande under blockad. Raketbeskjutningarna in i Israel från Gaza minskar inte och det gör inte heller Israels attacker mot Gaza.

Men det är inte bara konflikter mellan Israel och Gaza utan uppenbart även mellan människor i Gaza.

Igårkväll satte beväpnade män eld på YMCA i Gazas bibliotek. För er som inte vet så är KFUM och YMCA samma organisation, en kristen ungdomsorganisation. Samma organisation som jag tillhör och anledningen till att jag är här!
Generellt kan man säga att behovet av organisationer som arbetar med ungdomar är skriande stort över hela de palestinska områdena, och med den rådande situationen i Gaza behövs de ännu mer.

Läs om YMCA i Gaza i IMEMC artikel och artikel
Läs om YMCA i Gaza i BBC artikel
Men man kan även googla på det.

Jag tycker att det är fruktansvärt tråkigt att det finns människor som vill skapa än mer splittring, osäkerhet och kaos i en redan svår situation.
Oavsett om det beror på en av omvärlden skapad irritation mot kristna genom återpublicering av Muhammedkarikatyrerna(nånting jag tyckte var lite onödigt...) tidigare i veckan eller någonting annat.

Vill ni stödja Gaza YMCA kan ni göra det genom KFUK-KFUM Sverige som sedan många år samarbetar med YMCA i Gaza.

Kommande vecka finns jag på den norska olivplantningsbloggen

torsdag 14 februari 2008

Allt och inget

Vädret är minst sagt varierande den här veckan, idag har det regnat, haglat 2 gånger och nu åskar det, mittemellan har oxå solen skinit(?) 5 minuter åt gången. Ryktena säger snö vilket den här stormen nog skvallrar om. Fönstret närmast mig blåser upp ifall vinden blir för kraftig, så jag hoppas att det snart slutar blåsa.

Dagens lunch var köttfärssås och spagetti, brukar vara en god maträtt men det är inte min favorit här. Kan bero på att första gången som jag åt det här, var det fårkött... inget jag rekommenderar! Sen dess tar det verkligen emot att äta köttfärssås, eftermiddagen ska delvis tillbringas på cafe innan arabiskalektionen vilket gör att jag inte heller idag kommer svälta ihjäl.

Tisdagens besök på ett köpcentrum i Jerusalem var bra. Ibland behöver man komma undan verkligheten ett tag och gå i sin vanliga värld. Tanken var även bio men det hann vi inte riktigt med, 3 tjejer på köpcentrum var upptagna med att gå i affärer....

Ni som väntar på att jag ska besvara ett mail lr två ka nog få vänta ett tag till... vi har internet ca 5 minuter åt gången och då i modemhastighet. är lite väl bortskämda med bredband... Fantastiskt bra att någon blockerade facebook, you-tube, messenger osv för att det ger oss ett bättre internet!!

Efter att julsakerna plockades undan i butikerna så var det mesta fortsatt rött... allt inför uppladdningen inför Valentines day. Det är bara röda kläder i skyltfönstren, blandat med vita STORA nallar och rosa hjärtan. På vår gata är musikaffären, väskaffären och billiga smyckesbutiken helt röda. Häromdagen var jag så influerad av det så jag trodde att det fanns en möbelbutik specifikt för Valentines day... efter ett tag insåg jag att den affären nog alltid heter Valentines furniture!

tisdag 12 februari 2008

Aprilväder

Konflikten handlar inte om religion! även om det är lätt att tolka det som det när jag skrev... mamma skickade ett mail och skrev "Om du inte kastat bort bibeln kan du läsa Jesaia 58:6-7... Det är just vad ni håller på med!"
Och det är det ju, problemet är väl att jag började läsa i fel ände av den stora boken och tillsammans med vad bosättaren sa så får man lätt en liten sned bild för ett tag.

Efter några dagar så är det lättare att vara objektiv! Nästa vecka är det dags för resa igen... det är 4 norska ungdomar som ska plantera olivträd, kolla vad YMCA och YWCA gör här och sen ska vi träffa följeslagarna i både Hebron och Betlehem!

Och jag lovar nybörjarmisstaget med löken kommer inte att inträffa igen... om vi hade blivit tårgasade när vi demonstrerade vid Gaza så hade jag ju inte glömt den. Åh, vad det är lätt att skylla på nån annan...

Här är det aprilväder... igår varmt och soligt på dan, kallt på kvällen, regn på natten och mulet idag. Jag njuter av den "svenska" våren medan palestinierna menar att vår det är det i april!

Christer Sjögren i melodifestivalen! OJ... kanske inte missar så mkt. Var låten dessutom på svenska så att den ska översättas ifall han skulle vinna?

Idag blir det troligtvis ett besök i Jerusalem... på ett köpcentrum... observera att jag ska till vad vissa kallar "europa".

Det kommer bilder från förra veckan, som vanligt har jag tagit massor med foton och en hel del riktigt bra!

lördag 9 februari 2008

Resultat av undersökningen

Jag började ju en undersökning i november... den bestod i att jag skickade tre vykort från Jerusalem och tre vykort från Beit Sahour, 14 november. Här kommer ett av resultaten.
Jag skickade dem till samma tre personer för att kolla hur lång tid det skulle skilja... En av dessa tre personer har NU fått mitt Beit Sahour kort 3 månader senare, Jerusalem kortet kom fram efter drygt en vecka.
Det är lite skillnad beroende på vartifrån man skickar saker.
Och eftersom det tar nästan en månad att skicka paket hit så kan ju ni som tänker skicka milkyway till mig kanske skicka det nu så kanske jag får det innan jag åker hem.

Imorron är sista dagen med olivplanteringsprogrammet, ska bli lite skönt att få vara lite ledig lr åtminstone sluta kl 3 istället för sent.

Såg förresten att melodifestivalen börjar idag, när slutar den? Jag minns den gamla goda tiden då det faktiskt bara var en tävlingsdag, det var tider det.

fredag 8 februari 2008

Tårgasad!

Vi började med att plantera träd på ett fält som var bland de första som jag såg när jag kom hit, utan att det kom några soldater. De dök upp när vi satt oss i bussen och skulle åka därifrån. Planen var att sedan åka till Al-Khader för att titta på eller delta i den vanliga fredagsdemonstrationen. Vi fick dock ta en omväg eftersom IDF(israeliska försvarsstyrkan). stängt ac den närmaste vägen för att förhindra att människor anslöt till den fredliga demonstrationen. Fredagsbönen avklarades och demonstrationen startade, människorna hann knappt fram till taggtråden uppsatt av IDF innan de IDF började skjuta ljudbomber som sedan följdes av tårgas.

Idag var en av de fredligare dagarna, IDF närvarade med minst 40 soldater på samma väg som vi. 4 ovanför oss på en klippavsats, en stor militärjeep på närmaste väg, 150 meter bort och krypskyttar på ett tak i närheten.
Anledningen till demonstrationen är som vanligt här mot att muren kommer att skära av samhället Al-Khader från deras mark/fält.

och löken?

Den glömde jag hemma i morse!... men jag hamnade inte mitt i tårgasen så jag klarade mig bra även om det var otäckt med tårgasen så var jag ju säker på att den skulle komma. Med tårarna rinnande och lättare svårighet att andas så klarade sig alla "mina" deltagare bra idag. Däremot skadades 6 palestinier i den demonstrationen, bland annat en 62 årig man som fick en skador i huvudet när en ljudbomb landade i hans närhet.

Tar med mig löken nästa fredag!

torsdag 7 februari 2008

Jävligt förbannad, irriterad och explosiv!

det blev lite långt...men läs!!!

Dagen har jag tillbringat söder om Betlehem i Al Khalil(Hebron), började med en CPT(christian peace maker team) tur som slutade på deras tak, väldigt nära både bosättare(ca 400 pers) men framförallt nära israeliska soldater(ca 2000 pers). Det går alltså 5 soldater på en bosättare, Hebron ligger på Västbanken och har 160 000 palestinska invånare. De har inte en enda soldat som skyddar dem. Ni kan ju gissa vilka som får flytta, stänga sina affärer, skicka iväg sina barn till skolan väl medvetna om att det är troligt att någon kommer kasta sten på dem och liknande för att det har flyttat in extrema bosättare mitt i stan.

I Hebron syns den israeliska Ockupationen och allt som följer med den mycket tydligt! Ska man åka nånstans i palestina så ska man åka dit. Vi hann också med Ibrahimimosken, känd för patriarkernas gravar och en massaker -94 och Hebron Rehabilitation Committe som renoverar gamla och ibland övergivna palestinska hus för att få palestinier att bo i husen så att det inte kommer bosättare och flyttar in eller bygger ett hus ovanpå.

Nu kommer vi till den största anledningen till min ilska:

Eftermiddagen tillbringades delvis i bosättningen Efrata, etablerad 1982 men med olivträd i rondellerna som är flera hundra år gamla(stor sannolikhet att de olivträden är palestinska!). Bosättaren dikterade villkoren, "inga diskussioner det leder inte till nånting, ni kommer inte att kunna övertyga mig och jag kommer inte att kunna övertyga er".

Enligt honom har palestinierna och israelerna flyttat in i det här området i världen samtidigt under slutet på 1800- och 1900-talet, "det är tråkigt att palestinierna får lida men så länge som jag känner mig hotad och riskerar mitt liv så kommer de att få lida". "Israel fick kompromissa smärtsamt 1948 och nu kommer palestinierna att få göra samma sak." "Palestinska terrorister går tyvärr inte omkring med ett märke som säger att de är terrorister, så vi tar till alla åtgärder vi kan för att överleva."
"Innan vi känner oss säkra så kommer det inte att bli någon fred."

Jag kan fortsätta ett bra tag till med alla uttalanden som han gjorde men jag blir bara mer förbannad och det leder liksom ingenstans. Enligt internationell lag så får inte det landet som ockuperar ett land/område flytta in medborgare på det ockuperade området, därmed är alla bosättningar på Västbanken olagliga.

Och jag frågar mig om och om igen, om man känner sig så hotad av de som man ockuperar, varför bygger man ett hus åt sig själv och sin familj på ockuperad mark. Varför?

Jag upprepar vad jag har skrivit här tidigare, staten Israel har rätt att existera och jag fördömer alla som dödar och mördar, förtrycker och hotar oavsett nationalitet eller religion. Jag har som alla som gått i svensk skola, läst och undervisats i historia - på högstadiet och gymnasiet väldigt mycket andra världskriget och där tog liksom historiaundervisningen slut.

Davidsstjärnan då är idag ett grönt ID-kort.
Gatorna som bara rena människor fick gå på i Tyskland återfinns idag i Hebron.
Murar fanns då och det finns en idag.
Nattliga militära räder i judiska kvarter då är nattliga militära räder i palestinska flyktingläger och städer idag.
och jag kan fortsätta ett bra tag till.

60-70 år senare finns det återigen men nu här, det finns ingenting som kan rättfärdiga vad som strategiskt sker här. Historien kan inte ursäkta en stats beteende.

Jag kan verka väldigt judehatande vilket jag verkligen inte är. Men de grova övertrampen på mänskliga rättigheter och internationell lag från en ockuperande stat går inte att rättfärdiga. Man kan inte skylla på israelisk säkerhet när muren korsar rakt igenom palestinska byar. Det enda sättet som Israel någonsin kommer att känna sig säkra på är om resten av världen går under och Israel är det enda som återstår.

Judarna fick inte Israel från Gud 1948! De fick det som "kompensation" av nationernas förbund och Storbritannien. Idag kompenseras palestinierna av samma länder med massor av pengar men ingen påtryckningspolitik för att förändra den nuvarande situationen. Det dåliga samvetet har och kommer att kosta ofantliga summor pengar men det kan aldrig kompensera vad palestinier går igenom här idag.

För att komma in i Ibrahimi mosken måste man gå igenom 3 säkerhetskontroller, vi hade med oss tre palestinier(en guide, min kollega B och en tjej från JAIs ungdomsgrupp). De blev extra kontrollerade, B blev av med sitt ID-kort i den första kontrollen vilket innebar att han(om han hade velat) inte kunde följa med in i mosken, han fick alltså sitta utanför och vänta. ID-kortet fick han tillbaka tre minuter innan vi kom tillbaka. Han sa själv att han tidigt i kontrollen bestämt sig för att inte följa med in bara för att inte ge soldaterna nöjet att se honom underkasta sig ytterligare två säkerhetskontroller. För honom räckte det med en kontroll.

Det här händer palestinier varje dag. De är tvingade att underkasta sig eftersom de inte har något annat val. Ockupationen bidrar till och orsakar en palestinsk ekonomi som inte kan fungera och som tvingar palestinier att arbeta underbetalda och med undermåliga förhållanden i Israel.

ÅÅÅÅHHH!

Jag kom inte så långt i min bibelläsning slutade redan innan jul, jag blev mest arg(började kanske på fel ställe...) eftersom det är tydligt vartifrån ideerna om en etniskt rensad stat som är given till judarna kommer ifrån. Jag kommer troligen aldrig att försöka läsa bibeln igen. Jag har nog snarare kommit längre ifrån religion medans jag har varit här. Någonting som kanske beror på att jag inte anser att man ska blanda politik och religion. Har det någonsin fungerat?

Oavsett hur mycket jag försöker så är det svårt att se situationen här från båda hållen, jag lever mitt liv bland de som får lida. Det är omöjligt för mig att någonsin kunna bli pro-Israel.

Det är tur att jag har en blogg, annars skulle nog Israel behöva oroa sig för säkerhetsrisken Anna.

Extra information om Hebron och situationen där för er som är intresserade kan man få från Lotta, som kommenterar då och då, CPT och ytterligare ett annat alternativ är att googla Hebron... (mycket intressant ifall ni testar google(dot)com!)

Det finns under! Emma, ditt paket kom på posten idag. Tack, har redan börjat lyssna på dem... Jag ska ta med dig hit, du skulle stortrivas. Anledningen till att jag inte finns på nåt foto är för att det är jag som håller i kameran. Men det kommer bilder här där jag planterar olivträd.

Lotta! Jag ser verkligen framemot att du kommer komma hit i mars och visar "ditt" Hebron!

Henrik, du åker till fel land det är troligen mer intressant här! Men iofs du åker ju till "the greater Israel" som en amerikansk kille uttryckte sig på väg till Gaza...

Jag tror fortfarande på fred. Om under sker så kan det ju faktiskt bli fred här.

Bojkotttips (visst ska det vara 3tn?): om du ska köpa ny dator, fråga efter vart delarna kommer ifrån och begär att byta ut dem som är tillverkade i Israel mot samma sak tillverkat i ett annat land.

Hoppas ni har det bra! Det är liksom vår/försommar varmt här på dagarna. Och ikväll när jag kokar av ilska har jag inga problem med att hålla värmen.

onsdag 6 februari 2008

Olivplantering

Om man vill kolla och läsa om vad jag gör så kan man göra det här.
Vi är betydligt mycket mer uppvaktade av soldater nu än vad vi var på olivplockningen. Intressant att de har tid att stå och titta på oss!

Internetuppkopplingen har ändrats vilket gör att man varken kan ladda upp bilder på bloggen eller gå in på facebook, kontoret är i uppror över det sista...

Kan förövrigt meddela att det inte har kommit någon post varken paket eller bankkort, men eftersom jag uppenbarligen tror på under så finns det ju en chans att de kommer fram.

Imorron ska vi till Hebron, guidad tur i centrum, Hebron rehbilitation committe och bosättarbesök står på schemat, mycket intressant!

Nu måste jag skriva en rapport innan jag ska gå hem i kylan, det är varmt på dagarna men riktigt kallt på kvällarna.

Och tydligen kan jag inte heller fixa en ny enkät, jag blir så trött - men det var jag nog redan innan eftersom jag skriver i punktform.



söndag 3 februari 2008

Vad jag gör

Om ni undrar varför jag inte har uppdaterat bloggen så värst den senaste veckan beror det på att jag faktiskt har slitit med en EU-ansökan. Och sen började 10 dagars olivträdsplantering i söndags ...nu har jag blivit turistguide!! Det är intressant att själv känna skillnaden från den första tiden här med Journey for Justice och Olivplockningen. Nu har jag koll!

I söndags var vi i Beit Sahour och Betlehem, det katolska herdefältet, Dar Annadwa, Födelsekyrkan för att sen tillbringa eftermiddagen i flyktinglägret Aida. Det är intressant med andra människors syn på situationen även om det ibland kan bli lite väl amerikansk inspirerat. Av 25 deltagare är 3 europeer och resten nordamerikaner.

Igår planterade vi olivträd precis bredvid Gilo...

Och idag mittimellan en massa bosättningar(illegala är alla bosättningar!), det var dessutom strejk i skolorna idag eftersom lärarna inte fått betalt på ett tag.. så det var massor med barn med oss, vilket alla tyckte var jättekul.

GIssa vem som är rödast?

Imorron ska vi till Jerusalem för turisttur i Gamla stan... det är bland det värsta jag vet att vara med turistgrupper där. Men vi ska käka god lunch på YWCA iaf.

NI skulle vara här!

fredag 1 februari 2008

Snö

Sitter och väntar på ett fax från Nasaret, när det kommer så kan jag åka till Ramallah.... men det verkar som att det tar ett tag att faxa 2 sidor.... väntar gör man väl alltid för länge! Men då kan jag ju passa på att uppdatera lite.

Det har snöat! Snöade litegrann i onsdags morse(5 minuter i Beit Sahour), på kvällen kom det lite till och igår morse så var det vitt på backen. Vanligtvis så snöar det bara i Beit Jala(ligger högt upp) och kanske i Betlehem och det snöar lite vart femte år i Beit Sahour(ligger betydligt mycket lägre än Beit Jala). Det är tydligen det femte året i år. Det var trevligt, mycket snöbollskastning och snögubbar, mycket stängda affärer och kontor och lite folk på gatorna. Ja, förutom två svenskor... som kastar snöboll!

Torsdags förmiddan penderades i de norra delarna av Beit Jala, där vi tittade på drivorna, hade snöbollskrig och fotade. Vi fick skjuts av Nader, chefen på rehabiliteringen, och hans barn, upp till "Everest" förut hotell och restaurang med enorm utsikt, nuförtiden stängt med murutsikt! Sen kollade vi runt i Beit Jala på snön.

Vi hade alltså ledigt... alla har ledigt när det kommer snö. Seden är att bara stanna hemma och göra så lite som möjligt. Trevligt, kanske nånting som vi ska ta efter i Sverige första dan som det snöar!

tisdag 29 januari 2008

Snö?

Idag är det storm här och vi sitter alla och väntar på att snön ska börja dala. För snöa ska det göra frågan är bara när det börjar... det kanske dessutom kommer att snöa i flera dagar. När det snöar här så är allting stängt och alla är hemma, typ som helgdag. Vilket gör att ALLA hoppas att det kommer att snöa och att det ska snöa i flera dagar.

Intressant "text" om energiblockaden av Gaza, lätt sätt att vända något negativt till positivt.
Jag är nog inte så mycket vänster som det kan verka när jag länkar till arbetaren. Dessutom intressanta artiklar om Volvo, och Volvo. Jag förstår att de inte kan lägga förbud på sina maskiner men de har faktiskt en möjlighet att agera när de vet att det bryter mot internationell rätt. Det är bra med holländska vänner som mailar saker till en...

Har nog inte heller idag tid att uppdatera bloggen från i helgen.

måndag 28 januari 2008

Vid Gaza och Gallilen

Den som väntar på en uppdatering får vänta lite till... men jag har både bilder(massor) och text
Intressant, intensiv helg med mycket bussresor.

Lördagen spenderades först i konvoj till Erezgränsövergången till Gaza och sen demonstrerande... länk! och teater på kvällen

Söndagen spenderades på pensionärsresa till Gallileen...resan missade alla utom Bergspredikanberget av de stora välkända bibelplatserna men inte alkoholen...

fredag 25 januari 2008

2008 års visdoms ord

"Lär av dina egna och andras misstag, eftersom det är dumt att göra samma misstag igen och igen"

Jag börjar leva efter det idag, alla andra borde oxå göra det!

Köpte förövrigt en keffiya(palestina sjal) igår... eller köpte och köpte jag hade inte så mycket växel och det hade inte Efram(oxå kallad John, Betlehems mest välkända turistshopsägare) som sålde den till mig så nu har jag nånting som jag inte har betalat för... ska ta mig upp till Betlehem och betala den nån dag. Idag är ingen bra dag, imorron är jag inte här och det är jag inte på söndag heller. Alltså typ måndag... De är förövrigt mycket varma och sköna, borde kanske köpt en när det faktiskt var kallt.

torsdag 24 januari 2008

Saker man faktiskt kan göra

* Delta i olika typer av manifestationer, typ "Tänd ett ljus ..."
Gjorde jag i tisdagskväll, vi var inte så många men vi hade mycket ljus och facklor. Budskapen var olika, allt från planscher med budskapet att Israel ska häva blockaden av Gaza till ungdomar som ropade "släng olivkvisten(fred) och ge oss tillbaka våra vapen". Vi vaktades av de två poliserna som vanligtvis står där...
Syns dessutom troligen i media eftersom det var den enda demonstrationen i Betlehem och dessutom delvis arrangerad av en lokal journalist...

* Skriva under namninsamlingar, typ "Häv ockupationen av Gaza"
Gjorde jag nyss, när antalet namn har kommit upp i 150 000 ska de överlämnas till FN, EU, Kvartetten och arabländerna. Enkelt och snabbt att agera.
Skriv under du oxå, på länken

* Gnälla över sitt 15 minuters strömavbrott
Gjorde jag igår kväll, det har varit lite för många strömavbrott på en vecka.... och det blir liksom kallt. Man kan som vissa här gör, anse att det är i solidaritet med befolkningen i Gaza som inte har alltför mycket ström. Jag förstår inte riktigt hur det kan hjälpa människorna i Gaza eftersom de ändå inte får den strömmen som jag inte har under strömavbrottet... men jag vet hur det är att vara utan ström.

* Fundera över om man kan göra nånting mer...

FNs säkerhetsråd sammanträdde igår om blockaden av Gaza. Resultatet blev som vanligt att USA vägrar och då blir det ingenting. USA och Israel och tydligen några anonyma europeiska länder tyckte att det var orättvist mot Israel. Om inte blockaden hävs så kommer det att fortsätta skjutas raketer, bombas gränsövergångar och liknande. Samtidigt som befolkningen i Gaza beskjuts från luften. Ibland känns det som sandlådekrig, "Det var inte vi som började...men vi måste fortsätta...". Jag tycker inte att det är bra att någon skjuter raketer eller bomber, men jag kan förstå att för personer som är instängda och desperata så bli hämndbegäret så mycket större när man tycker att livet är lite orättvist och ojämnlikt.

På sex år har 12 Israeler dött av raketbeskjutningar från Gaza, på samma tid har 1700 palestinier dött i Gaza av israeliska angrepp. Allt enligt en stor norsk tidning. Vem är det egentligen orättvist mot?

tisdag 22 januari 2008

GAZA

Idag är det svårt med ord, värre än igår faktiskt.

Att vara här och omges av internetnyhetssajter från båda sidor, mail och tevenyheter och inte kunna göra nånting för att lindra människors lidande är obeskrivligt.

Israel menar att det är nödvändigt att stänga Gazaremsan helt för att få stopp på raketbeskjutningarna därifrån. Om det är så att Israel hoppas att människorna som lever i Gaza ska göra uppror mot Hamas och al Aqsa brigaderna och att raketbeskjutningarna därigenom ska upphöra så är det lönlöst att fortsätta hoppas. Allt motstånd om det nu skulle finnas något kommer att slås ner fortare än det startat. Dessutom så upplevs inte de styrande i Gaza remsan som motståndet, det är fortfarande den ockuperande makten som flygbombar befolkningen som är fienden!
Israel hävdade igår att Hamas har förvärrat situationen genom att stänga ner kraftverket som försörjer Gaza city med electricitet trots att det fanns bränsle. FN säger att de inspekterat bränsletankarna och att de är tomma. Och Hamas anklagar Israel för att fabricera.
Jag tycker inte att det spelar så stor roll vem som har rätt eller fel, eftersom det uppenbarligen inte är någon som tänker ge sig.
Det var inte så bra på Gazaremsan innan förra veckan startade, många är beroende av FNs matleveranser och många affärshyllor stod redan då tomma eftersom transporterna genom gränsen stoppas av Israel.
Det är mycket som drivs av ström t.ex. vattenpumpar och reningsverk. Vattentillgången på Gazaremsan är mycket liten och det vatten som finns ligger långt under markytan. De Reningsverket i Gaza City fungera inte utan ström och därför är det nu avloppsvatten på gatorna. Om det inte finns tillräckligt med vatten och det samtidigt är avloppsvatten på gatorna så är risken mycket stor för att väldigt många människor ska bli sjuka. Och det samtidigt som sjukhusen inte fungerar och medicinförråden sinar. I Gaza City finns sjukhusen... och efter den senaste veckans flygräder som dödat mer än 30 människor och skadat många fler så behövs det kanske lite mer resurser än vanligt.

Olmer uttalade sig igår igen:

"As far as I'm concerned, all the residents of Gaza can walk and have no fuel for their cars, because they have a murderous terrorist regime that doesn't allow people in the south of Israel to live in peace,"

"Så långt som jag är berörd, så kan alla invånare i Gaza gå och de har inget bränsle till sina bilar eftersom de har ett mördande terrorist styre som inte tillåter människor leva i fred i södra Israel." (direktöversättning som inte blev den bästa...)

Vad är då Israel frågar jag mig. Jag tycker att det är en dålig taktik att bomba människor, har de bevis för att de skjuter raketer så får de väl gripa dem och ställa dem inför rätta.
Det är väl rättså uppenbart att bombtaktiken aldrig har fungerat speciellt bra nånstans i långa loppet, det är ju bara att sitta och vänta på hämndaktionerna!

Uttalandet visar ju också tydligt att det är en kollektiv bestraffning som är menad att drabba människorna och inte enbart de styrande eller raketskjutande.

FNs matdistrubution fortsätter tills antingen maten eller kassarna som de packas i tar slut... igår avgavs ett löfte om att humanitär hjälp skulle nå Gazaremsan men inte när. Det gavs också ett löfte om att bränsle till kraftverket i Gaza city skulle återupptas idag.

Nu kan jag inte mer än hoppas!

Kolla vad Bildt skriver


Mitt i eländet så finns det lite ljusglimtar, igår så lagade jag mat (igen, andra dagen på raken- första gången på X månader) och behövde citroner till potatis- och salladslöksoppan(purjolök finns inte). Promenerade då ut i trädgården och plockade några citroner direkt från trädet - trevligt! Förövrigt så har det sålts jordgubbar här de senaste veckorna, säsongens frukt, mitt i januari.
Plus att det regnar!!! Det är nästan det mest positiva, det är nämligen regnsäsong här och det har inte regnat mycket. Inget alls de senaste 2 ,5 veckorna närmare bestämt så det är bra med regn. Det är dessutom inte lika kallt när det regnar.

Måste oxå berätta om hur man städar ett kontor här... sann saga som inträffar ungefär var 3:e månad. Man: hämtar vattenslangen, dränker golvet och halva inredningen i vatten, tar tag om 5l dunken med rengöringsmedel och skvätter ut hälften, skurar runt med borstar och skrapor tills man får ut vattnet genom den öppna dörren. Som grädde på moset tar man sen vattenslangen med ut och tvättar fönstrena utifrån( samma sätt som inne...), vilket gör att man återigen dränker kontoret i vatten och måste börja om.. Tur att elkontakterna bara i enstaka fall återfinns i närheten av golvet!

måndag 21 januari 2008

En bild kan ibland säga mer än ord

Banksymålning på en vägg i Betlehem

Till mailen kommer idag vidarebefodrade mail från Gaza som rapporterar om alla människor som står ute på gatorna, köar för bröd som finns i små ransoner men som inte kommer att räcka till alla. Med det senaste kom ett citat:

The world is not dangerous because of those who do harm but because of those who look at it without doing anything. (Albert Einstein)

"Världen är inte farlig på grund av de som gör skada utan på grund av de som tittar på utan att göra nånting"

Idag är det bra att den svenska utrikesministern är på säkerhetskonferens här! Och det verkar som att han tänker ta tillfället i akt att berätta vad han tycker om kollektiv bestraffning och människors lidande.

Man kan oxå läsa nyheter på svenska på t.ex. Svenska Dagbladet

Gårdagskvällen tillbringades med att titta på film "Big Fish", (lite underlig men kul!) och samtidigt donera pengar(så mkt man ville) till en palestinsk tjej som inte har råd att betala sin universitetsavgift. Kändes bra att faktiskt göra nånting för någon på riktigt.

Kul att ni svarar på min enkät!

lördag 19 januari 2008

Vad leder egentligen till säkerhet och fred?

Utrikesministern ska på konferens i Israel!
Säkerhetskonferens! Som dessutom hålls årligen... av Israel, det mest säkerhetstänkande landet i världen.

"Israels nationella säkerhet, klimat och transatlantiska relationer och de utrikespolitiska utmaningar som Mellanöstern står inför är några av ämnena för årets konferens."

Intressant är att det är inflytelserika människor inom politik, forskning, näringsliv och opinionsbildning från Israel och resten av världen som ska närvara. Är det inte lite som att prata bakom någons rygg när de ska konferera om Mellan Österns utrikespolitiska utmaningar och Israel själva anser sig tillhöra Europa? Verkar dessutom som att det är tunt med Mellan Östernfolk på konferensen.

Jag tycker att det kanske skulle vara bättre att fokusera på att fredsförhandla istället för att gnälla om den nationella säkerheten... det skulle dessutom kunna förbättra de utrikespolitiska utmaningarna som Mellan Östern står inför. Men vem är jag att berätta det för dem?

Israels premiärminister, Olmert förklarade igår att Israel är i krig mot "fighters" på Gaza remsan.

I "Sveriges relationer till Israel"(på UDs hemsida) kan man läsa att

"I konflikten med palestinierna har alla fredsförhandlingar gått i stå, och någon nystart ser inte ut att vara i sikte i närtid, även om parterna för regelbundna samtal som på sikt skulle kunna öppna för en återupptagen fredsprocess."

När skrevs det här och av vem? Är det ett faktum att de har gått i stå p.ga. veckans bombningar från båda håll? Eller är det ett gammalt dokument som skrevs innan USA la sig i? Eller är det någon som inte har koll på situationen som har klippt och klistrat bland dokumenten, tråkigt ifall det skulle vara UD.

Utrikesministern har en blogg som kan var intressant att följa, den heter "Alla dessa dagar..." och finns på UDs hemsida, klicka på fotot av Bildt. Jag tycker att det är intressant med bloggande politiker även om de inte kan avslöja allt vad de gör. De blir liksom lite mera människor.

Var uppe i Betlehem igår för att titta på skor, några affärer har öppet fastän det är fredageftermiddag. Kom till den största korsningen som även är den som oftast har fungerande trafikljus... och där stod det en massa poliser och presidentens säkerhetsmän. Tydligen så var presidenten på väg. Varför? Ja, det funderade jag och M över några timmar innan vi gick hem och som vanligt passerade Födelsekyrkan... Det var massor av säkerhetsmän där också och en metalldetektor vid ingången till den armeniska delen. Just ja, det var ju en jul kvar! Den armeniska julen firas nu. Det har varit så mycket helgdagar kring alla jular och de tre nyåren så man har liksom glömt bort att det var en jul kvar.
Om jag ska vara ärlig så tycker jag att det är riktigt skönt att jularna och helgdagarna nu snart är slut.

fredag 18 januari 2008

Tangentbord saknas?

Palestinsk poliskontroll, "Bushdagen" i korsningen som skiljer Betlehem från Beit Sahour, det var lite dimmigt och regnet "hängde i luften".

Jag har upptäckt att det är många som faktiskt läser bloggen... troligtvis både unga och lite äldre(!)
Men det är dåligt med kommentarer, på gårdagens inlägg fick jag 3, vilket kan betecknas som rekord. Jag läser kommentarerna men jag tycker att det är för några(gissa vilken del av Sverige som jag kommer ifrån?)

Jag utmanar er att skriva kommentarer och gärna säga lite emot. Eller bara skicka en hälsning
Man kan oxå maila: boo_anna(at)hotmail.com

ps. Du som tror att min vistelse här skulle kunna komplicera din resa till ett land med en Mellan Östernpolitik som jag inte är det största fanet av behöver inte oroa dig. Man kan nämligen säga sanningen på olika sätt... och jag har sagt den på ett sätt som gör att jag fick 3 månaders visum snabbt och enkelt. Dvs inte den sanningen som är sannast! "Jag lever i ett land som gynnas av Mellan Östern politiken..."

Bilder från Jordanien

torsdag 17 januari 2008

Utrikesminister på resa

Läs min första blogg idag, den är viktigast!!

Nu gör jag precis som man inte ska...dra uppmärksamheten från något viktigt till sig själv.
Var inne på UDs hemsida och skulle kolla vad utrikesministern egentligen gör och vad han säger om Mellan Östern. Läste hans blogg och insåg då att han strax är på väg hit! Just det, Jerusalem och Israel skrev han uttryckligt. Och som den påverkansskadade människan jag då är nuförtiden var jag ju tvungen att kommentera(och skaffa mig ytterligare ett lösenord...) och fråga om han bara skulle besöka Israel eller om han tänkte sig till Västbanken. Hoppas att han ska det. UDs reserekommendationer är ju fortfarande att de avråder från att resa till Västbanken och Gaza...Jag förstår varför de avråder från att resa till Gaza men hela Västbanken tycker jag inte är riktigt rimligt. Hoppas att C Bildt trotsar dem!! Bland länderna i UDs reserekommendationer finns Israel, Palestinska områdena och Jerusalem(sen när är det ett land?, Politiskt korrekt sätt att inte välja sida? Eller är det faktiskt en delad stad?).
Kanske ska ta och bjuda honom till Betlehem- Beit Sahour, han och hans följeslagare lär ju inte få plats i vår lägenhet men de får absolut plats på YMCA. Ska fundera på det, vad tycker ni?

SOLIDARITET

I tisdags dödade Israel 17 människor på 4 timmar i Gaza, ytterligare människor blev skadade. Nu tyckte t.om. president Abbas att det var tillräckligt och kallade det för massaker, och utlyste 3 sorg-solidaritetsdagar med Gaza över hela de palestinska territorierna. Det innebär att många affäreroch skolor är stängda och att kyrkor har extra gudstjänster.
För bara några dagar sen hade 159 människor dödats, och det bara efter Annapolis i slutet av november. De senaste dagarna har fortsatt med ytterligare döda i Gaza och på Västbanken.

Det lever idag ca 1,5 miljon människor i Gaza, det är 1,5 miljon som inte kan ta sig ut ur Gazaremsan hur gärna de än skulle vilja och som inte har något annat val än att titta(eller blunda) på hur Israel dag ut och dag in gör lufträder och dödar människor som de antingen anser vara rena terrorister eller skulle kunna bli det. På Västbanken lever ca 2,5 miljoner människor på ett betydligt större område och enligt siffror som jag hörde häromdagen så letar 44% av dem efter en väg uthärifrån.

Jag känner mig lite uppgiven när jag ska försöka svara på frågan; HUR SKA DET NÅGONSIN KUNNA BLI FRED?
-Jag vet inte! Men det jag vet är att det blir svårare för var dag som går. Vem bestämmer när det är nog? När tillräckligt många människor har dödats? När tillräckligt många människor har flytt? När tillräckligt många bosättningar har byggts?
Frågorna kan fortsätta i evighet från båda sidorna. Men jag funderar på om målet med fredsförhandlingarna verkligen är två stater? Det som händer på marken bevisar nämligen motsatsen. Antalet bosättningar på Västbanken ökar och antalet palestiner som försöker hitta ett annat land att bo i ökar. Flyttsiffrorna till Jordanien ökade med 12% i slutet av 2007.

De senaste dagarna har spenderats med att kontoret omformulerat JAIs mål och uppgifter till att mer stämma överrens med vad JAI faktiskt gör. Det är fortfarande intressant att vara på möten här, ingenting är förberett inga dokument är uppkopierade och det finns egentligen ingen tydlig ledning. Men vi kommer faktiskt fram till nånting även om det tar evigheter... Igår förstod vi att det skulle vara bra med en strategisk planering så att JAI faktiskt vet vart vägen är. Jag hoppas att de kommer att göra det i höst. Nu ska det skapas aktiviteter och varför aktiviteterna ska göras, det blir troligen mycket samma aktiviteter men med lite mera verktyg. JAI kommer att sätta mer press på sina aktivitetsdeltagare och partners att faktiskt göra lite mer propalestinska-aktiviteter i sina respektive hemländer.
Som det är nu kommer det hit mellan 50-100 personer/år och ser vad ockupationen gör - problemet är att de varken får verktyg eller information om vad som förväntas av dem när de åker hem. Och då fungerar inte påverkansverksamheten riktigt som den ska. Jag har hur mycket ideer som helst på vad man kan göra hemma för att informera om vad som händer här.

måndag 14 januari 2008

Ny rapport

Det finns en ny rapport på www.kfuk-kfum.se

Ska strax börja plugga till arabiska provet om en timme....fattar inte varför jag har så svårt att börja i tid.

Sopor

För er som inte har ICA-kuriren så läs här, det ger en nästan klockren beskrivning på hur det är att vara här. Tack Lotta för länken!

IKEA-resan igår slutade med 6h bussresa(3h tog det mellan Jerusalem och Netanya...enkel resa) en ny kudde, illgrön badrumsmatta(det har redan blivit varmare), läkerol, lingonsylt, knäckebröd, annas pepparkakor och lantchips. Första gången jag kom därifrån utan en enda grej som jag inte behövde :)!

Det är lite märkligt att vara på ett IKEA-varuhus, alla ser ju likadana ut inuti fastän i olika storlekar över hela världen. De börjar alla med vardagsrum fortsätter med soffor, förvaring, sängar, kontor, kök, barnavdelningen och restaurangen och slutar med farliga avdelningarna: köksgrejer och kuddar och allra sist värmeljus och fyndhörnan. Vi var enda som kunde uttala sakernas namn rätt; IVAR, Gräsö och så vidare, namnen står ju på svenska. Skyltarna står annars bara på hebreiska så vi förstod ju inte så mkt mer... Passade på att käka köttbullar och avslöjade därmed att vi inte var judar(om vi hade lurat någon innan...) genom att vilja ha brunsås till...(kött och mjölkprodukter ska nämligen inte blandas), de serverade inte lingonsylt till - liten miss tyckte vi. Den stora skillnaden här mot hemma är säkerhetskontrollerna(en på väg in och en på väg ut... "show me you bag" och sen som vanligt genom metalldetektorn, vem skulle spränga IKEA undrar jag?)

Det finns fördelar med att kunna flyta mellan de båda samhällena här men det känns bra märkligt att i ena stunden vara svenska på ett svenskt möbelvaruhus och i nästa vara svenska i ett ockuperat land långt ifrån Sverige.

På AIC i lördags visades filmen "The Garbage Cage", om människorna och barnen(!) som lever av soptippen i Hebron. Metallskrot letas upp och säljs till palestinska skrothandlare som sedan säljer det vidare till Israel. De som hittar skrotet är de som behöver pengarna mest men också de som tjänar minst på det. Men de hittar ju även lite användbara grejer som de kan ta med sig hem. Sopsortering och återvinning i fel ända kan jag tycka.
De som producerat filmen var där och det blev lite diskussioner efteråt. Mest om vad det var vi egentligen hade sett; barn som lever på soptippen för att försörja familjen(för att fäderna inte ska behöva arbeta i israel) istället för att gå i skolan.
Palestinierna var nog de som var mest chockade över att det faktiskt är så illa. Alla vet om att många är fattiga här, att arbetslösheten är skyhög och att ingen palestinier egentligen vill arbeta med att bygga bosättningar, mur och annat palestinskt destruktivt åt Israel.
Men det är också så att alla tar hand om alla, man ser inga hemlösa här det finns alltid nånstans de kan få bo(om det så är i en moske), alla har lite mat över till nån annan(palestinier eller internationell), att ge någon sparken från sitt arbete är värre än att döda någon och det har blivit okey att jobba i Israel oavsett vad man gör.

På världens mest NGO täta ställe förväntar sig människor nog ibland lite för mycket av desamma. Det är allmänt känt att andra länder och organisationer tar hand om det mesta som den palestinska myndigheten inte mäktar med. Och det är rättså mycket. Här är det NGOs istället för privata företag. Mycket av det i filmen skylldes på ockupationen, och självklart är många av problemen här orsakade av den. Men det är också så att även om ockupationen skulle upphöra imorron så kommer inte de här barnen att gå i skolan. Fattigdom kommer alltid att finnas och det överallt.
Och det kan tyvärr ingen NGO i världen ändra på. Ibland skylls lite för mycket på ockupationen.

lördag 12 januari 2008

Längtar...

Det är kallt här! Riktigt iskallt dessutom, möss och varma kängor kallt(Skånekallt, kan man oxå kalla det...). Tur att jag tog med båda delarna. Missade dock att ta med ett hus... det är ingen isolering i husen här. Hus byggs av ett lager med lecablock och cement och sen är det färdigt. Element finns inte heller, vilket kanske är tur eftersom energin i elementen snabbt skulle sippra ut genom det tunna fönstret. Som tur är kan man köpa olika typer av värmekällor, vi har hittat en bra variant. Den lyser oranget(stavas hur då?) som glödträ när den är påslagen och värmer nästan som en hel kamin. De senaste nätterna har den varit påslagen och stått i sovrummet när vi sovit under våra tunga täcken. Det är inte helt kul att vakna i en 14 gradig lägenhet på morronen nämligen.
Hemma hos föräldrarna fryser jag i soffan framför teven när det är 20 grader inomhus, det drar dock lite grann....

Längtar efter den svenska sommaren, när det är 25 grader varmt, solsken och klarblå himmel. Åh, vad jag ska njuta i sommar även om det så bara är sånt väder i en dag.

Längtar oxå efter smörgåstårta, svensk pizzasallad och kaviar, imorron är planen Netanya och IKEA...undrar hur mycket mat de har?

Vad är det som saknas bland Snickers, Mars, Bounty och Twix?
- Milkyway, den godaste i chokladfamiljen men den finns inte i nån affär(skulle ha köpt den i taxfreeshoppen när vi kom in i Jordanien, där fanns de i små påsar alla de andra fanns i stora...)
Tur att jag köpte pingviner på Arlanda.

Förövrigt är allting bra!
Har spenderat de senaste dagarna med att skriva reportage och krönikor till Sverige, har man inte jobb får man skaffa sig lite. Det är kul att få skriva om vad man gör här även om det är svårt att få ner på 2000 ord.

fredag 11 januari 2008

Shame on you Mr Bush!

Det finns dagar då man funderar på varför han överhuvudtaget ställer upp på presskonferenser, tycker hans rådgivare verkligen att han är så bra att klarar sig utan att läsa innantill nuförtiden? Om jag var hans rådgivare skulle jag inte våga chansa... varför inte?

För er som har missat att han är på Mellanösternturne så kan jag berätta att han landade i Tel Aviv i onsdags pratade med Mr Peres och Mr Olmert i onsdags i Jerusalem och träffade Mr Abbas i Ramallah igår morse innan han gjorde en blixtvisit i Betlehem strax efter 14.00 igår.

Presskonferensen i onsdags handlade mest om säkerhet och terrorister, i går om säkerhet och extremister/fundamentalister. Samma sak men lite mer politiskt korrekt.
Igår svarade han lite skojigt på en fråga om checkpointar, nånting som han kanske inte skulle ha gjort....

"You'll be happy to know, my whole motorcade of a mere 45 cars was able to make it through without being stopped," Bush said after being asked about the 30-minute journey from Jerusalem and Ramallah.

"I'm not so exactly sure that's what happens to the average person." (http://english.aljazeera.net/NR/exeres/A197001F-06FF-407C-918B-8A1B2E2D7C1E.htm)

Innan det sa han även att han förstod palestiniernas frustration över att behöva gå igenom checkpointarna...
Noteras bör att det här sa han alltså på den "palestinska" presskonferensen, han tyckte att han var rolig och Mr Abbas skrattade lite. Det var inte det enda som han sa men det är tyvärr det enda som folk kommer att komma ihåg.


Själv saknar jag nästan ord, här vet ALLA att det bara är Mr Bush, israeliska militärfordon och en och annan israel som slipper förbi utan att bli stannad, frågad om ID, passertillstånd och genomsökning av fordonet.

Tyvärr var det redan tidigt på den här turnen klart på vilken sida han stod och palestinierna var väl medvetna om det. Pratet om att stärka den palestinska ekonomin gicks liksom tväremot igår eftersom både Ramallah och Betlehem stängdes av säkerhetsskäl, affärer var stängda och människor som inte kunde ta sig till sina öppna arbeten förlorade inkomst.

Men det är intressant att var här när Bush är här, allting(gator och affärer)stängs, trafik förbjuds, människor som tillhör fel partier sätts i fängelse dagen innan, människor förbjuds från att gå ut eller stå i fönstren. Det var en kuslig känsla av utegångsförbud i Betlehem igår, tomt och tyst och allt för att en president skulle besöka Födelsekyrkan i mindre än en timme.

Han tog helikoptern hit så han missade muren... och checkpointen

onsdag 9 januari 2008

Ett ljus i mörkret , och adress

Igår var jag på ett intressant ställe, en plats där israeler och palestinier faktiskt möts. Mycket intressant att israeler som bor i bosättningar och palestinier som äger marken med olivträd strax nedanför ibland möts. De undviker att prata politik och det är antagligen anledningen till att de fortfarande träffas efter fyra år... de har tillsammans byggt en brunn och hjälpt palestinierna att sköta om deras mark och sina träd. Igår slutade det ändå med olivträdsdiskussion, de finns ju överallt och det är ju palestiniernas främsta varumärke. På den platsen där vi träffades planterar just nu en israelisk man olivträd på palestiniers mark, eller den israeliska mannen betalar och palestinier som behöver jobb utför den. Och det verkade som att det var den första gången som israelerna hörde talas om det här olivträdsproblemet.
Det var iaf uppfriskande att se att israeler och palestinier möts på västbanken, kommer nog att återvända.

Bush kommer hit och jag vet inte om jag tycker att det är en så bra ide. Det är bra att han kommer hit men att bo i västra jerusalem(mittemot västra YMCA) och förhoppningsvis besöka Betlehem några timmar en dag och sen spendera resten av tiden i Jerusalem, gör inte att han förstår situationen. Dessutom så tycker jag inte att det är ett speciellt bra utgångsläge för fredsförhandlingar just nu, hur kan det bli en rättvis fred när den ena parten uppenbarligen är så mkt starkare eller åtminstone har så mkt mer makt. Vill verkligen palestinierna ha fred om det sker på israelernas villkor.

Kan Israel döda människor på Gazaremsan varje dag och storma in i Nablus när de vill samtidigt som de fredsförhandlar med dem?

"I think that Bush needs a negotiator between him and the Middle east, he has so much to learn" som en israel uttryckte sig igår, kan inte annat än hålla med! Han är mer än välkommen hit för att lära sig, det skulle nog vara nyttigt.

Ska ta mig till checkpointen nån dag och ta ett kort för att visa hur checkpointen ser ut idag jämfört med bilden i svenska kyrkans tidning som är några år gammal.

Jag vill gärna ha post, skicka allt ni har...

East Jerusalem YMCA
JAI, Anna Boo
PO BOX 19023
29 Nablus Road
East Jerusalem
via Israel

tisdag 8 januari 2008

En annorlunda julhistoria...

Det här är historien vi känner om Jesu födelse;

För drygt 2000 år sen påbörjade ett ungt par sin färd från sitt hem i sin hemort, Nasaret, för att skattskriva sig i Davids stad, Betlehem. Den gravida kvinnan vars namn var Maria var gift med snickaren Josef. Resan tog lång tid eftersom det är en lång sträcka och de endast färdades till fots och på en åsna. När de kom fram till Davids stad var alla värdshusen fulla och de fick därför övernatta i ett stall. På natten födde Maria en son som lindades och lades i en krubba. Det unga paret fick sedan besök av herdar som legat och sovit i en grotta men som väckts av en ängel och som uppmanat dem att bege sig upp till staden och gå in i stallet som var beläget under den stora lysande stjärnan.

Det här är en av historierna som skulle kunna bli skriven om Jesus skulle födas idag;

Ett ungt palestinskt, kristet par, Josef och Maria bosatta i Nasaret i Israel är inbjudna att fira jul i Betlehem tillsammans med Josefs släkt. I sin hemstad försörjer de sig genom att han sågar och snickrar olivträdsfigurer i sin lilla snickarverkstad, som hon sedan säljer i deras souverniraffär. Hon är gravid med deras första barn.

På fredagseftermiddagen, när staden stänger för shabbaten och turisterna för länge sen lämnat staden på samma sätt som de kom, i turistbussar. Sätter sig Josef och Maria i sin lilla Peugeot från början av 80-talet och styr söderut på väg 60 mot Betlehem. När de kommer till den stora Betlehem-Jerusalem checkpointen tar de bilvägen igenom och eftersom de är palestinier med israeliskt medborgarskap och pass är det inga större problem för dem att komma in till Betlehem. Det enda som händer är att de israeliska soldaterna vid checkpointen berättar för dem att det är farligt för israeliska medborgare att vistas på Västbanken.

De styr kosan mot Beit Sahour där de flesta av Josefs släktingar bor och tillbringar några dagar i lugn och ro innan det är dags för det stora julfirandet. De börjar med en gudstjänst på den katolska kyrkans Shepherds Field innan de ska fira midnattsmässan i Födelsekyrkan. Eftersom Josefs släktingar är katoliker så fick de följa med gratis och fick dessutom varsin sittplats. Senare på natten föder Maria en son som lindas och läggs i en vagga. Antalet herdar har minskat kraftigt de senaste 2000 åren och på julnatten sover alla i sina egna hus och därför kommer det inga herdar och knackar på. Men det kommer några andra på besök, en grupp israeliska soldater som ska undersöka vad som händer i huset. Troligtvis eftersom den stora stjärnan syntes alldeles för tydligt på himmelen. När de upptäcker att det under natten fötts en pojke av palestinska föräldrar med israeliskt medborgarskap tar de omedelbart hand om Josef och Marias pass. De fängslar även Josef och skickar honom till ett israeliskt fängelse. Eftersom Maria inte har något pass och därmed ingenting som bevisar att hon har israeliskt medborgarskap kan hon inte lämna staden och Jesus kommer därför att växa upp i Betlehem.

Vad händer sen då?

Jesus kommer troligtvis inte att kunna lämna Västbanken utan tillstånd från den israeliska inrikesmyndigheten under hela sitt liv. Under sina barn och ungdomsår kommer han säkert att kasta både en och tre stenar mot israeliska militärfordon tillsammans med sina vänner. Han kommer med stor sannolikhet att antingen ansluta sig till ett stort politiskt parti alternativt bilda ett eget. Det kan i sin tur leda till att han kommer att fängslas under ett stort antal år. Han kommer säkert att bli ihågkommen som en stor ledare som löste svält och matproblem när den palestinska ekonomin nådde botten. Men han är även en man som återfinns i flyktinglägren, där han diskuterar ”the right to return”(rätten att återvända till det som de en gång flydde ifrån) med flyktingarna.
Han återfinns dessutom säkert bland dem som idag propagerar för att vi ska köpa olivträd och visa vår solidaritet genom att stödja den palestinska kampanjen; Keep Hope Alive!

Snart på banan igen....

Hur många gånger har jag tittat på "anslagstavlan" på teve och funderat på hur dum man får vara om man äter skaldjur i ett varmt land?
Fler än en!!! Gissa vad jag har gjort?
Precis, ätit skaldjur... och ni kan ju gissa hur det gick... ibland är man bara lite dummare än vanligt.
D hade några timmar tidigare sagt "det har gått bra med maten, jag trodde att vi åtminstone skulle haft något litet problem", och jag svarade "ja, visst har det gått bra!"

Det var iaf fint i Aqaba!

Resume av förra veckan

Nyårsafton spenderades i glada vänners lag, först hemma hos oss och sedan på den lokala restaurangen, som troligen tjänade mer pengar den kvällen än vad de någonsin har gjort. Men kul hade vi även om natten slutade tidigt eftersom vi skulle resa till Jordanien tidigt på nyårsdagen.
Det här med att resa tidigt på nyårsdagen har jag ju testat förut... och det är väl aldrig så himla kul. Men nu var vi ju tvungna, att passera Allenbygränskontrollen från Israel till Jordanien är bland det långsammaste man kan göra inte för att det är mycket folk utan mest för att de som jobbar där är bland de mest slöa människorna i hela världen. Det skulle även kunna vara en stresstaktik, även om inte jag hade något att dölja så blev jag stressad bara av att vara där och köa, först för att betala utgångsskatten och sen få en utresestämpel. Tur att planen inte var att gå tillbaka in den vägen.

Tisdagseftermiddagen spenderades i Amman där vi tittade på en gammal amfiteater, fikade(1,8JD) och kollade in turisthopparna. Lite makabert att hitta Saddam Husseinkortlekar (den som USAs säkerhetstjänst gjorde för några år sen) bland fingerborgarna... köpte två tygmärken av den jordanska och palestinska flaggan. Passerade sedan en affär som sålde galabior(långa arabiska klänningar med brodyr på) och köpte varsin lite kortare variant.
Visade sig några timmar senare att den knappt gick över huvudet och när den väl gjort det kunde jag inte röra mig i den... affären hade stängt! Felköp -japp.

Det var i ungefär samma veva som vi upptäckte att vi var på budgetresa. Vi hade med hjälp av Doris bankkort(jag har inget fungerande, men snart har jag om ingen snor oxå det här kortet på posten) tagit ut lite dinarer i Beit Sahour och resonerat oss fram till att vi kunde ta ut mer pengar i jordanien... men D fick inte med sig sitt bankkort på nyårsdagensmorron... vi klarade oss på våra dinarer, israeliska shekel och lite dollar hela resan. Men våra felköpta galabior är det klart största felköpet på alla sätt.

Efter en riktigt kall natt, knappt fungerande element och en tunn filt - då längtade jag tillbaka till den smala sängen med det otympligt tunga täcket i Beit Sahour, fortsatte vi färden söderut. Amman är en stor stad men ingen stad som man spenderar mer än några timmar i (även om världens längsta flaggstång finns där...). På väg till Petra(staden) besökte vi Mount Nebo,Moses berg där han dog och där han såg israeliternas land, några gamla kyrkor och slott med fina mosaikgolv och några dalar med alldeles underbar utsikt. Det är fint med öken.

Eftermiddagen spenderades på ett fik i Wadi Musa, staden bredvid Petra(ett av världens nya sju underverk). Trots att vi fick 50 % rabatt skulle vi betala 5 JD, riktigt turistigt dyrt! Och alldeles för mkt att betala tyckte budgetresenärena och sittstrejkade oss ut(kanske ska tilläggas att vi coh de hade lika kul!!)... det tog en dryg timme innan vi tillslut fick betala 1 JD.

Petra är ett fint ställe med otroliga byggnader att kolla in, här finns lite info
Det funkar inte att föra över bilder idag...men de kommer!
Fredagskvällen som var vår sista i petra spenderades tillsammans med två bediuner framför en lägereld med beduinmat och sång. Riktigt mysigt - vi tackade oxå nej till att spendera nästa natt i öknen för även om vi var riktigt sugna på att göra det så ville vi till Aqaba.

Aqaba är Jordaniens motsvarighet till Israels turistmål nr 1. Eilat. De ligger precis bredvid varandra vid norra delen av Röda Havet. Där står förövrigt en hög fristående flaggstång, "The Arabian Revolution Flag". även om det helt tydligt inte var turistsäsong så var det varmt och skönt att ha lite semester.

Det är kul att ha varit i kungadömet Jordanien(det finns kungabilder överallt!) och i ett arabland. Men jag skulle inte överleva en vecka där...man får oerhört mycket uppmärksamhet som svenska(västerlänning) och det funkar liksom inte att säga något tillbaka för då blir det ännu värre. Och att ignorera allt fastän man hör allt är riktigt frustrerande. Man får kommentarer här oxå men inte riktigt lika mycket. Det är skönt att vara tillbaka.

Kan förresten meddela att jag är lite skadad, under alla transporter i Jordanien letade jag efter nånting som inte fanns, bosättningar på bergstopparna, det var riktigt fint utan dem.

Idag är det tydligen helgdag men det är ingen som har berättat det för oss praktikanter....vi har haft kul själva,

söndag 6 januari 2008

ytterligare tre manader

i det heliga landet.... finns nu i passet.
Helt utan problem ska kanske oxa tillaggas, skont!

Imorron kan jag beratta om alla aventyr i Jordanien. Nu vantar nagra timmar i Eilat innan bussen gar till Jerusalem.